Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Känslosamt efter terrorn i Tunisien

Under söndagen stänger hotellet där terrordådet utspelade sig. Då har alla gäster lämnat platsen.

Ett dygn efter terrordådet sitter lågmälda och tysta turister i foajén på Hotel Riu Imperial Marhaba i Sousse. Inga nya gäster tillåts att checka in, och utanför hotellets svarta metallgrindar trängs världens media.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

– De sista gästerna checkas ut imorgon. Det är ett beslut vi tagit tillsammans med researrangörerna. Sedan stänger vi hotellet på obestämd tid, säger hotellportieren.

Läs också: Skytten – från duktig student till massmördare

Läs också: Svenskar flögs hem till Landvetter

Tjänstemän från de engelska och tyska ambassaderna går runt, iklädda orange västar med text på ryggen som gör klart att de är här för att stötta. En ung man håller om en äldre kvinna och hela tiden måste torka bort tårarna som inte slutar rinna längst med hennes kinder. Väskorna är packade. De är på väg hem.

Men på hotellet bredvid, El Mouradi, märks inte mycket av gårdagens terrordåd. I alla fall inte på ytan. Det badas och stojas i poolen och i baren dricks det färglada drinkar. Men berättelserna finns där, de som alla bär på från gårdagen. Var de befann sig när skotten hördes och vad de trodde att det var. Elvaårige Filip trodde det var en tsunami som kom när alla rusade upp från stranden. Hans mormors ögon tåras, hon har inte kunnat koppla av under hela lördagen.

– Det hade ju lika gärna kunnat vara vi. Vi ligger ju ofta på stranden.

Men där gapar solstolarna nästan tomma. Och den del som tillhör Hotel Riu Imperial Marhaba är avspärrad med svartgula plastband. Övergivna vattenflaskor står nedstuckna i stranden. På långsidan växer ett blomsterhav fram. Terrorn ska aldrig vinna, står det på ett kort.  

Hotelldirektören på El Mouradi, Dhifallah Fredj, menar att terrorismen som vi idag upplever är värre än alla världskrig vi haft.

– Då visste vi vem fienden var och var han fanns. Nu finns de mitt ibland oss och vi kan inte alltid veta hur han eller hon ser ut, säger han.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.