Jublet var högt och applåderna långa när beslutet fattades efter 13 dagar av långa förhandlingar. Några av dem som lett förhandlingarna fällde tårar på podiet och kramades. Beslutet togs så snabbt att Nicaragua aldrig hann komma med sina invändningar.
Parisavtalet blir det första riktigt globala klimatavtalet. I Kyotoprotokollet har bara ett 40-tal utvecklade länder åtaganden. Inte ens USA och Australien omfattas.
Kinas chefsförhandlare tyckte visserligen inte att avtalet är perfekt, men att det är ambitiöst och rättvist. USA:s utrikesminister John Kerry betonade att en hållbar väg nu stakats ut mot en värld med ren energi och att en signal skickats till privata företag att börja göra gröna investeringar.
Miljöminister Åsa Romson kallar avtalet för en "milstolpe" för världen, men påminner om att det svåra arbetet med att minska klimatutsläppen återstår.
I avtalet skärps målet för att begränsa jordens uppvärmning. Den ska hållas "klart under" två grader och man ska göra ansträngningar för att klara 1,5 grader. Därför var särskilt de små önationer som hotas av en högre havsnivå glada.
Men de frivilliga nationella klimatplaner som 187 länder lämnat in till FN klarar inte ens tvågradersmålet. Ambitionerna måste höjas. Avtalet innehåller inte heller något globalt utsläppsminskningsmål med siffror och årtal. Därför varnar miljö- och hjälporganisationer för att 1,5 graders målet är ihåligt och endast en moralisk seger.
Annars var reaktionerna även utanför förhandlingsrummen mest positiva.
Han var med och lyfte klimatfrågan till högsta politiska nivå 2006-2007.
Kumi Naidoo på Greenpeace International tyckte att avtalet nu ställer fossilbränsleindustrin på fel sida i historien.
Förhandlingarna var svåra kring rika länders finansiering av klimatåtgärder i fattiga länder. De står fast vid löftet att överföra hundra miljarder dollar årligen från 2020 och lägger nu till att ett nytt finansieringsmål ska tas fram från 2025 med de hundra miljarderna som "golv". Det var viktigt för utvecklingsländerna.
USA och EU hoppades att stora ekonomier som Kina och Mexiko skulle vara med och betala, men det blir friviligt för dem om de vill bidra med pengar.
Parisavtalet handlar framför allt om att sätta upp spelregler för och driva på ländernas nationella klimatarbete Till exempel så ska de nationella klimatplanerna utvärderas och uppdateras vart femte år. Klimatlöftena i de planerna blir dock inte internationellt rättsligt bindande för länderna.
Den globala uppvärmningen ska begränsas till "klart under" två grader jämfört med förindustriell tid.
Ansträngningar ska göras för att nå 1,5 grader.
De globala utsläppen ska ha nått sin högsta nivå "så snart som möjligt" för att sedan minska.
Nettoutsläppen ska vara noll under andra delen av århundradet.
Ländernas nationella klimatplaner ska uppdateras vart femte år från 2020
Globala översyner av det internationella klimatarbetet ska göras var femte år med start 2018
Utvecklade länder ska bistå med klimatfinansiering till utvecklingsländer
Pengarna ska finansiera utsläppsminskningsåtgärder och anpassning till klimatförändringar
Från 2020 ska hundra miljarder dollar årligen överföras från utvecklade länder till utvecklingsländer
Efter 2025 ska ett nytt finansieringsmål sättas upp med hundra miljarder dollar som "golv"
Parisavtalet ska träda i kraft 2020.
Det krävs att minst 55 länder som står för minst 55 procent av de globala utsläppen ratificerar det.
Källa: Parisavtalet