Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/3

Journalister flyr Ryssland: ”Snaran dras åt mer och mer”

Under Rysslands nya medielagar riskerar journalister långa fängelsestraff för spridandet av ”falsk information”, men försöken att göra sig av med landets oberoende medier har pågått länge. Nu flyr journalister landet för att kunna fortsätta sitt arbete.
– Jag visste att om jag fortsatte att rapportera från Ryssland skulle jag kunna bli arresterad när som helst, säger journalisten Irina Pankratova.

Den 28 mars bestämde sig en av Rysslands sista stora oberoende medier för att pausa sitt arbete. Tidningen Novaja Gazeta som drivits av Dmitrij Muratov, vinnare av Nobels fredspris 2021, publicerade en kort artikel på sin hemsida som beskrev situationen.

”Vi fick ytterligare en varning från Roskomnadzor (Rysslands myndighet för tillsyn och övervakning av medier, reds.anm).

Efter det avbryter vi därför publiceringen av tidningen – till slutet på den ’speciella operationen på Ukrainas territorium’. Med vänlig hälsning, redaktörerna för Novaja Gazeta.”

Efter beslutet har totalt 20 av Novaja Gazetas närmre 140 anställda sagt upp sig från tidningen och lämnat landet, berättar Nadezhda Prusenkova, biträdande chefredaktör för Novaja Gazetas papperstidning. Flera av medarbetarna som lämnade Novaja Gazeta valde sedan att starta upp en ny fristående version av tidningen, Novaja Gazeta Europe, som publiceras från Riga i Lettland för att undkomma den ryska censuren.

– När tidningen kom ut den 24 februari hade vi rubriken ”Ryssland bombar Ukraina” och vi kallade det för krig. Nu är den upplagan förbjuden enligt rysk lag eftersom den anses vara ”falsk information”. Efter de nya lagarna fortsatte vi att publicera tidningen men hade flera vita sidor där det stod ”här skulle det vara information om ’specialoperationen’ men på grund av uppenbara anledningar kan vi inte publicera något, säger Nadezhda Prusenkova.

”Vi höll ut i 33 dagar”

Hon berättar att efter den ryska invasionen i Ukraina gick tidningen från att ha runt en miljon sidvisningar online dagligen till närmare fem miljoner.

– När det händer saker vill folk veta vad som faktiskt händer. Flera oberoende medier har fått stänga ner under åren och vi är en av de sista som funnits kvar. Vi höll ut i 33 dagar innan vi fick pausa verksamheten, säger hon.

Arbetet med tidningen innan kriget var inte heller enkelt. Nadezhda berättar att hon arbetat på Novaja Gazeta sedan 1999. Under åren hon arbetat för tidningen har sex av hennes kollegor mördats. Hon säger att de senaste åren har morden på journalister minskat, men i stället övergått till fängslanden av journalister.

– Vi har länge vetat att vårt arbete kan ta slut när som helst. Vi har drabbats av ekonomiska svårigheter och fått hjälp av våra läsare, vi har blivit attackerade med både illaluktande saker och ja, det finns många historier. När alla andra stängde ner fanns vi kvar, vi hade ett uppdrag. Men nu mot slutet var inte uppdraget journalistik längre, för där (efter invasionen av Ukraina, reds.anm) dog journalistiken i Ryssland.

Riskerar 15 års fängelse vid spridning av ”falsk information”

Arbetet med att göra sig av med de sista oberoende medierna i Ryssland har pågått i åratal. De stora mediebolagen har köpts upp av oligarker som står stadigt vid Kremls och presidentens sida och de statliga tv-kanalerna översköljer tittarna med propaganda.

De journalister som fortsatt sitt arbete med oberoende och granskande journalistik stämplas som ”utländska agenter” och utsätts för påtryckningar och hot i form av åtal, fängelsestraff, böter och fysiskt våld. Mord och fysiska attacker mot journalister förblir olösta och gärningspersonerna går ostraffade.

Efter att Ryssland invaderade Ukraina den 24 februari i år har flera nya lagar införts som hotar de redan hårt ansatta oberoende medierna. Både lokala oberoende medier och internationella medier har blockerats i landet i ett försök att ta kontroll över informationsflödet om det krig som pågår i grannlandet.

Ryska medier har förbjudits att använda ord som krig eller invasion och ska istället benämna det som en ”speciell militäroperation”. Den som publicerar ”falsk information” om kriget eller den ryska militärens förehavanden riskerar att straffas med fängelse i upp emot 15 år.

Organisationen Committee to Protect Journalists skrev i samband med de nya medielagarna i Ryssland att ”rysk media är död”.

Irina fick fly Ryssland för att kunna fortsätta jobba

Irina Pankratova arbetar också som journalist i Ryssland, men lämnade landet några veckor efter Rysslands invasion av Ukraina och flyttade till Georgien. Hon arbetar som granskande journalist på den oberoende ekonomitidningen The Bell och har tidigare fått byta arbetsplats flera gånger för att kunna fortsätta sitt granskande arbete.

– Jag jobbade först för en ekonomitidning i Sankt Petersburg när den fortfarande ägdes av ett utländskt mediebolag. Men efter en lagändring kunde inte längre det utländska bolaget stå som ägare, så tidningen köptes upp av den ryska oligarken Yuri Kovalchuk – en nära vän till Putin. Jag hade tidigare gjort en granskning om honom så jag kunde inte jobba kvar längre, säger Irina Pankratova.

Irina flyttade sedan till Moskva och började arbeta för tidningen RBK. Tillsammans med kollegor gjorde hon flera granskningar av Putin och folk nära honom, men efter något år fick de inte längre publicera sina granskande artiklar.

– De stängde ner vår avdelning med argumentet att den inte var lönsam längre. Tidigare hade en grupp journalister som tröttnat på censuren lämnat RBK och startade The Bell. När jag slutade började jag jobba där i stället. The Bell är nu en av få oberoende ekonomitidningar som finns kvar i Ryssland, säger hon.

”De var rädda för min personliga säkerhet”

Irina berättar att hon i samband med sitt journalistiska arbete varit uppe i rätten flera gånger. Bland annat har hon stämts på över 50 miljoner rubel för en granskning hon gjort om Vladimir Litvinenko, rektor vid Saint Petersburg Mining University, som också har nära band till Putin. Han handledde bland annat Putins avhandling vid universitet och arbetade också med Putins politiska kampanj i början av 2000-talet. Efter en tre års lång rättegång lyckades Irina vinna i rätten då hon kunde visa upp dokument som bevisade att artikeln var sann.

Ett par veckor efter den ryska invasionen av Ukraina försökte Irina och hennes kollegor att arbeta under de nya medielagarna och kallade kriget för en ”specialoperation”. Hon berättar att de var noga med att använda citationstecken kring orden som en liten protest mot de nya medielagarna. Till slut ställde Irinas chefer henne för ett val. Att lämna Ryssland eller inte få sina artiklar publicerade.

– De ville inte censurera mig utan de var rädda för min personliga säkerhet. Det har varit svårt att hela tiden behöva tänka på vilket språk vi använder. Jag visste att om jag fortsatte att rapportera från Ryssland skulle jag kunna bli arresterad när som helst för att de påstår att jag skriver ”falska” nyheter.

Vad tänker du om pressfriheten i Ryssland?

– Det finns ingen pressfrihet i Ryssland. Som journalist ställs du inför ett val. Stannar du i Ryssland och fortsätter skriva sanningen och kan du bli fängslad. De senaste tio åren har jag känt hur snaran dragits åt mer och mer. Först gick det att flytta till andra städer för att jobba men till slut blev jag tvungen att lämna landet om jag ville fortsätta mitt jobb som journalist.

Hoppas du kunna återvända till Ryssland?

– Absolut. Varje morgon när jag vaknar och öppnar internet hoppas jag att jag ska mötas av nyheten att Putin inte längre är president i Ryssland och att hans regim har kollapsat. Det har tyvärr inte hänt än men jag vill tillbaka till ett fritt Ryssland. Det kommer säkert att vara ett fattigt Ryssland på grund av alla sanktioner, men jag är redo att åka tillbaka när Ryssland är fritt.

Anastasija Paltjyk bidrog till rapporteringen.

LÄS OCKSÅ: Dagliga åtal under nya ryska censurlagar

LÄS OCKSÅ: Protesterande tv-journalist vägrar fly

LÄS OCKSÅ: Skärrade propagandalögner försöker skrämma

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.