Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Att överhuset röstar igenom den nya brexitlagen har varit ett nyckelkrav från Jeremy Corbyn, ledare för oppositionspartiet Labour. Bild: Brittiska underhuset/PA/AP/TT

Johnson gör nytt försök att få till nyval

Storbritanniens regering gör ännu en framstöt om nyval: man vill att parlamentet ska debattera och rösta om ett sådant förslag redan på måndag.
Detta efter att premiärminister Boris Johnson stött på kraftig patrull vid de senaste omröstningarna om brexit.

Utspelet om nyval kommer från Jacob Rees-Mogg, konservativ majoritetsledare i det brittiska underhuset. Rees-Mogg, som är en känd brexitförespråkare och anses stå Johnson nära, ska lägga fram ett förslag om nyval för omröstning på måndag, enligt uppgifter till nyhetsbyråerna AFP och Reuters.

Då ska, av allt att döma, den stopplag som är tänkt att förhindra en avtalslös brexit, ha hunnit bli verklighet. Den har drivits fram av oppositionen och godkändes på onsdagen av underhuset. Nu måste överhuset behandla skrivelsen innan den kan godkännas av drottningen och bli lag.

Tillbaka till folket

Inom Jeremy Corbyns Labourparti vill man se att stopplagen verkligen går igenom innan man accepterar ett nyval. Oppositionen har befarat att överhuset, House of Lords, skulle sätta käppar i hjulet genom så kallad "filibuster", avsiktlig fördröjning, av lagen. Men överhuset har gått med på att till arbetsveckans slut, klockan 17 på fredag, behandla klart lagstiftningen, rapporterar nyhetsbyrån PA.

Om så sker borde utsikterna vara goda att få de två tredjedelars majoritet som krävs för att få igenom nyval vid omröstningen på måndag. I samband med onsdagskvällens debatt röstades ett sådant förslag om val den 15 oktober ner.

Team Johnson var efter nederlaget öppen med sitt missnöje. Premiärministerns talesperson säger att en försening av det brittiska utträdet ur EU vore att "köra över den största demokratiska omröstningen i historien".

– Premiärministern kommer inte att göra detta (efterleva stopplagen). Det är tydligt att det enda som kan göras är att gå tillbaka till folket och ge dem möjlighet att besluta vad de vill, säger talespersonen och lägger till att Labourledaren Jeremy Corbyns vägran att i nuläget gå med på nyval är en "feg förolämpning" av demokratin.

På frågan om Storbritannien verkligen kommer att lämna EU den 31 oktober, något premiärministern länge har upprepat som ett mantra, svarar hans rådgivare Dominic Cummings:

– Lita på folket.

Jacob Rees-Mogg instämmer, han säger att all inrikes lagstiftning som krävs för att Storbritannien ska kunna lämna EU den 31 oktober är på plats.

Valkampanj igång?

Många bedömare anser att Johnson i själva verket redan nu drar i gång sin valkampanj genom att beskylla oppositionspartierna för att kapitulera för EU och kalla den stopplag som nu är under behandling för ett kapitulationsförslag. Och kansliminister Michael Gove betonar att premiärminister verkligen inte har för avsikt att avgå.

Framtiden är dock oviss. Storbritannien bör trots allt förbereda sig för en brexit utan avtal, även om parlamentet tvingar Johnson att be om förlängning, säger brexitministern Stephen Barclay i underhuset.

– Vi behöver fortsätta att förbereda oss för ett avtalslöst utträde eftersom varje medlemsstat (i EU) kan blockera en förlängning.

Tina Magnergård Bjers/TT

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson. Bild: Jessica Taylor/AP/TT
Överhuset, House of Lords, i det brittiska parlamentet. Bild: Kirsty Wigglesworth/AP/TT

EU och Storbritannien har sedan sommaren 2017 förhandlat fram ett utträdesavtal som i detalj reglerar det brittiska utträdet ur EU. I avtalet ingår allt från framtida rättigheter för EU-medborgare i Storbritannien och vice versa, till ekonomiska uppgörelser om exempelvis pensioner och bidrag till EU-projekt som Storbritannien lovat vara med och finansiera.

Om avtalet godkänns av Storbritanniens parlament inleds en övergångsperiod fram till den 31 december 2020 för att ytterligare underlätta för folk och företag att anpassa sig.

Än så länge har emellertid inte avtalet godkänts av parlamentet, vilket lett till en uppskjutning tills vidare av det utträde som skulle ha skett den 29 mars i år. Nytt slutdatum för det brittiska medlemskapet är nu i stället den 31 oktober. Fortfarande finns dock risk för att det då blir ett utträde utan avtal.

För att lindra följderna av en eventuell avtalslös situation har både EU och Storbritannien förberett en rad nödåtgärder, för att lindra effekterna för exempelvis studenter, fisket och flygtrafiken.

EU-kommissionen har även öppnat för att använda pengar ur unionens fond för naturkatastrofer för att hjälpa områden som drabbas särskilt hårt om det blir ett utträde utan avtal.

Överhuset i Storbritannien (House of Lords) utgör tillsammans med underhuset (House of Commons) landets parlament, som är det högsta lagstiftande organet. Underhuset är den egentliga lagstiftande församlingen medan överhusets politiska makt är begränsad. Överhuset kan dock skjuta upp underhusets beslut en viss tid.

Ledamöterna utses inte genom parlamentariska val. En del av överhusets medlemmar har ärvt sin titel, men där finns även höga kyrkliga företrädare, domare och andra ledamöter som tillsätts av drottningen efter förslag från premiärministern. Ickepolitiska medlemmar rekommenderas av en oberoende grupp.

Antalet lorder som ärvt sitt ämbete har sedan slutet av 1990-talet minskat från 751 till 92. Hur många som kan delta i överhusets arbete varierar över tid. I dag finns 775 ledamöter – men alla deltar inte på daglig basis.

Överhusets medlemmar har olika bakgrunder och yrken. Många har en politisk bakgrund men vissa har andra yrken och är experter på olika områden. Många av medlemmarna är inte partipolitiska och de som är partianslutna röstar inte nödvändigtvis med sitt partis politiska linje.

Överhusets främsta uppgift är att gå igenom och förbättra lagförslag från underhuset, hitta eventuella problem och se till att de i slutändan blir användbara. Alla lagförslag, utom de som gäller skatter och utgifter, måste röstas igenom i både överhuset och underhuset för att sedan godkännas av drottningen och bli lag.

Källor: Landguiden/UI, www.parliament.uk