Enligt de stora vallokalsundersökningarna får Benjamin Netanyahus parti Likud och Benny Gantz Blåvita alliansen ungefär lika många mandat i knesset.
Netanyahu tycks därmed inte komma ur sin trängda position, där han sedan valet i april förgäves förhandlat om en regeringsbildning.
I stället tycks partiet han förhandlat med – det nationalistiska och sekulära högerpartiet Yisrael Beitenu som leds av Netanyahus tidigare försvarsminister Avigdor Lieberman – få ett än större mandat i sin vågmästarroll.
Sent på kvällen höll Lieberman ett kort anförande i Jerusalem, där han uppmanade parterna att bilda en samlingsregering.
– Vi har bara en möjlighet. En nationell, liberal, bred regering, som inbegriper Yisrael Beitenu, Likud och Blåvita alliansen, sade han.
Krävs stora samarbeten
Enligt vallokalsundersökningarna, som vid tidigare val spretat åt olika håll, får både Likud och Blåvita alliansen mellan 31 och 34 av knessets totalt 120 mandat vardera.
För att någon av dem ska kunna bilda en regeringskoalition utifrån det underlaget krävs att de blidkar flera småpartier i breda samarbeten.
Nyvalet är historiskt då Israel aldrig tidigare hållit två val under samma år.
Netanyahu är Israels hittills längst sittande premiärminister och vill fortsätta en femte mandatperiod, men i aprilvalet fick han ovanligt svagt stöd.
I regeringsförhandlingarna krävde Yisrael Beitenu bland annat att lagstiftningen ändras så att ultraortodoxa judar inte längre undantas från den annars obligatoriska värnplikten, vilket Netanyahu inte var beredd att lova.
Nu verkar det som att Yisrael Beitenu kan få dubbelt så många mandat som i våras.
Lade korruptionskortet
Tidigt på valdagen uppmanade premiärminister Netanyahu medborgarna att rösta och sade att han väntade sig just ett jämnt lopp.
– Jag kan garantera er i dag på morgonen att det är väldigt jämnt, sade han när han lade sin röst i Jerusalem.
Konkurrenten Benny Gantz uppmanade å sin sida väljarna att rösta emot korruption och "extremism".
– Vi vill ha nytt hopp. Vi röstar i dag för förändring, sade han efter att ha röstat i sin hemort Rosh Ha'ayin nära Tel Aviv.
– Vi kommer att lyckas skapa hopp. Vi kommer att lyckas skapa förändring, utan korruption och utan extremism.
Splittrade väljare
Mycket står på spel för den 69-årige Netanyahu, premiärminister sedan 2009, som också står inför ett eventuellt åtal gällande bland annat korruption. För att öka sina chanser hos den bosättarvänliga delen av väljarbasen har Netanyahu, i ett kontroversiellt uttalande ifrågasatt av omvärlden, lovat att införa israelisk suveränitet i delar av Jordandalen på den ockuperade Västbanken om han kommer till makten.
Inför valet var de israeliska väljarna varit splittrade.
Den partioberoende israeliska tankesmedjan Israel democracy institute rapporterade att judiska israeler stödjer idén om en samlingsregering bestående av Likud, Blåvita alliansen och Yisrael Beitenu, alltså en sådan som den senares ledare Avigdor Leiberman nu föreslår.
Israeliska araber, däremot, föredrar en mitten-vänsterregering ledd av Blåvita alliansen.
Inget enskilt parti har vunnit en majoritet av mandaten sedan Israels första val 1949.
Fakta: Valet i Israel
I december 2018 utlyste Israels premiärminister Benjamin Netanyahu ett nyval, som hölls i april 2019. Det har beskrivits som något av ett missnöjesval mot Netanyahu själv, då många väljare betonade att de ville se en förändring av den israeliska politiken.
Den nybildade Blåvita alliansen, ledd av generalen Benny Gantz, lyckades lika bra vid valurnorna som Benjamin Netanyahus högerparti Likud, men hade inte lika goda chanser att få ihop en regeringskoalition. Netanyahu fick uppdraget att bilda regering, men misslyckades. Han löste upp parlamentet, knesset, och utlyste det nyval som nu hålls.
Knesset består av en kammare med 120 ledamöter som utses i allmänna val vart fjärde år. Premiärministern har rätt att när som helst utlysa nyval. Hela landet utgör en valkrets. Rösträttsåldern är 18 år. I parlamentet antas lagförslag efter tre omröstningar.
Israels president, som främst har representativa uppgifter, väljs av knesset för en period på fem år och kan väljas om en gång.
Alla israeliska regeringar hittills har letts av Arbetarpartiet eller högerpartiet Likud med undantag för perioden 2006–2008, då centerpartiet Kadima satt vid rodret. Vid flera tillfällen har de två dominerande partierna samtidigt ingått i breda koalitioner.
Benjamin Netanyahu, eller "Bibi" som han kallas, har varit premiärminister i Israel utan uppehåll sedan 2009. Han har hyllats för att ha fått landets ekonomi att växa, men kritiserats bland annat för att bedriva en splittrande politik där meningsmotståndare får lite utrymme.
Källa: Landguiden/Utrikespolitiska institutet