Det var i samband men ett möte med den franske presidenten Emmanuel Macron i Paris som Iraks premiärminister Haider al-Abadi meddelade att Hawija är befriad. Det uppges vara jihadisternas näst sista fäste i landet. Nu sägs de bara kontrollera en landremsa längs gränsen mot Syrien. Det är vad som återstår av det 2014 utropade kalifatet i Irak.
Det sker medan IS pressas tillbaka allt mer i sina sista motståndsfickor i Syrien.
Men nu slår Norwegian Refugee Council larm om civilbefolkningens utsatta situation i de befriande områdena. Många saknar hem och är i akut behov av humanitärt bistånd för att överleva.
– Ingen ska tvingas tillbaka till nyligen återtagna områden. Det är viktigt för Iraks framtid att alla som återvänder är informerade, frivilliga och att det sker till platser som är säkra och där grundläggande behov kan tillgodoses, säger den norska hjälporganisationens landansvarige i Irak, Heidi Diedrich, i ett uttalande.
Många i transitläger
Många finns för närvarande i transitläger.
– Bland dem finns äldre människor, nyfödda och barn som inte vet var deras föräldrar är. Även om regeringen har deklarerat att offensiven är över, är de här civila i omedelbart behov av mat, vatten, bostäder, skydd och säkerhet, säger Heidi Diedrich.
Becky Bakr Abdulla vid Norwegian Refugee Council ger en mörk bild:
– Jag var själv i Irak förra veckan och behoven vi ser bland familjer som har klarat sig ur Hawija är enorma, säger hon till GP. Vi är mycket bekymrade för civilbefolkningen efter att irakiska myndigheter har tagit tillbaka kontrollen.
Erfarenheten visar att strider fortsätter sporadiskt även efter att ett område har befriats.
– Därför är vi fortsatt mycket oroade för civilbefolkningen i Hawija. Även bland dem som kommer ut har jag med egna ögon sett nyfödda och treåringar som inte har en aning om var mamma och pappa är och gamla som kommer i sandaler. Behoven är enorma inne i Hawija, men också för familjer som har lyckats ta sig ut till någorlunda säkerhet.
Vi talar ofta om befriade städer och byar, och sedan glömmer vi för andra konflikter och problem. Men vad händer med civilaefteråt?
– I områden som IS tog över 2014 – Fallujah, Ramadi, Mosul, Tal Afar – har civilbefolkningen i snart tre år levt som i en mardröm under en terrorregim, säger Becky Bakr Abdulla.Människor har berättat för oss att de tog sina barn ur skolorna för att IS kom och började lära om jihad. De använde kulor för att lära dem att ett plus ett är två. Barn har inte fått vara ute och leka för IS har patrullerat alla grannskap.
– Den som har brutit mot IS regler har straffats förfärligt. När irakiska och kurdiska styrkor avancerat för att återta samhällena har samma civila återigen blivit utsatta för livsfara. Deras liv och deras hem har varit mitt emellan två stridande parter. Vi vet människor som har blivit beskjutna och dödade. Det är civila som är de största förlorarna i Irak.
Begränsade resurser
Samtidigt är Iraks och de kurdiska myndigheternas resurser att hjälpa begränsade.
– Det finns förutom syriska flyktingar över 3,2 miljoner irakier som är internt fördrivna. Totalt räknar man med att elva miljoner människor i Irak är i behov av nödhjälp. Dessutom har landet tvingats driva krig mot en av världens största terrororganisationer. Irak kommer att behöva väldigt mycket mer hjälp från det internationella samfundet även efter att IS är bekämpade, säger Becky Bakr Abdulla.
