Irans president utmanas av hårdför höger

Om några veckor går Iran till val. Att Hassan Rohani blir kvar på presidentposten har tidigare varit en lågoddsare bland bedömare. Men retoriken från USA – och en ny kandidats inträde på den politiska scenen – har ökat osäkerheten.

ANNONS
|

- Om jag skulle satsa pengar på någon kandidat är det fortfarande på Rohani. Men det har blivit mer osäkert, säger Rouzbeh Parsi vid Lunds universitet, och sammanfattar därmed det som tycks vara den gängse bedömningen bland Irankännare.

I presidentvalet den 19 maj kan iranierna påverka inriktningen på politiken i det islamska landet, där ayatolla Ali Khameneis ord väger tyngst i de flesta sammanhang.

ANNONS

Khameneis favorit

Bland dem som inte tillåts ställa upp finns den konservative tidigare presidenten Mahmud Ahmadinejad. Men mittenpolitikern Hassan Rohani utmanas i stället från höger av Ebrahim Raisi, domare och rättslärd, som också ses som en hårdför konservativ. Han ses också som Khameneis kandidat.

Den andlige ledaren sagt att nästa president ska fokusera på den inhemska ekonomin i stället för att blicka mot omvärlden – ett sätt att indirekt distansera sig från Rohani som under sina fyra år försökt bryta Irans isolering och locka utländska investeringar.

Ebrahim Raisi har under decennier rört sig i maktens korridorer, men är helt okänd för väljarna. Ska han ha en chans måste han närma sig mitten.

Ekonomin viktigast

Ekonomin, och att få ner arbetslösheten, är valets absolut viktigaste frågor. Vägen mot återhämtning är lång, sedan Rohanis föregångare Ahmadinejad i princip kört ekonomin i botten. Men trots kärnteknikavtalet som lyft de flesta sanktioner mot Iran, och en ökad oljeexport, märker vanligt folk ännu inga stora skillnader i sina plånböcker.

Till det kommer USA:s hårdnade retorik mot Iran sedan Donald Trump blev president – mumma för den konservativa sidan.

Men ett problem är att den sidan är splittrad, konstaterar Rouzbeh Parsi.

Raisi konkurrerar om väljarna med Teherans konservative borgmästare Mohammad Bagher Ghalibaf, Rohanis huvudmotståndare sist det begav sig och betydligt mer känd.

ANNONS

- De konservativa har gemensamt att de är emot Rohanis politik, men kan inte förklara hur de själva skulle få fart på ekonomin. Rohani kommer att peka på "vad skulle ha varit alternativet?", säger Parsi.

Marginalen viktig

Trots en viss besvikelse över att Rohani inte uträttat mer under sina fyra år, också gällande mänskliga rättigheter, ser reformister och moderata väljare alternativen som betydligt värre.

Men en viktig fråga om Rohani vinner är: Med vilken marginal blir det? Det kan avgöra vilket handlingsutrymme han får.

- Krymper marginalen kan Khamenei säga att "ditt folkliga mandat har minskat, så kaxa dig inte", säger Parsi.

TT

Fakta: Presidentkandidaterna

Endast sex av över 1600 hugade kandidater passerade nålsögat när det mäktiga Väktarrådet beslutade vem som får ställa upp. Ingen kvinna godkändes. Här är kandidaterna:

Hassan Rohani

President sedan 2013, då han vann valet stort efter löften om att närma sig Väst och få fart på ekonomin. Lyckades få till stånd ett kärnteknikavtal och har fått ner inflationen, men få förändringar märks än så länge i vanliga iraniers liv. Ses som en mittenpolitiker.

Ebrahim Raisi

En hårdför konservativ. Står nära ayatolla Khamenei, som förra året utsåg honom till ledare för välgörenhetsstiftelsen Astan Qods Razavi, en mäktig institution i iransk ekonomi som kontrollerar stora affärsintressen. Raisi har haft många tunga positioner i samhället, men saknar politisk erfarenhet. Hans namn har nämnts i spekulationerna om näste högste ledare efter Khamenei.

Mohammed Bagher Ghalibaf

Konservativ borgmästare i Teheran med militär bakgrund. Hans rykte försämrades efter skandalen i januari när Teherans äldsta byggnad kollapsade. Ett okänt antal människor omkom, varav ett 30-tal brandmän, mycket på grund av dålig utrustning.

Eshaq Jahangiri

Rohanis vicepresident och förtrogna. Ansågs på förhand ställa upp i fall att Rohani skulle diskvalificeras. Kandidaturen kan också vara ett led i att bygga upp sitt varumärke inför valet 2021. Kan komma att dra sig ur för att inte konkurrera med Rohani.

Mostafa Mirsalim

Konservativ. Medlem i Islamiska koalitionspartiet. Var kulturminister på 1990-talet då han gjorde sig känd för att kraftigt öka censuren av film, musik och medier.

Mostafa Hashemitaba

Reformist med blandad politisk bakgrund. Har varit minister i flera regeringar. Förespråkade på tidigt 2000-tal censur och hårda tag mot regimkritiker.

ANNONS