Obama, som var president när överenskommelsen slöts 2015, har mestadels undanhållit sig från att kommentera president Donald Trumps politik. Men när det rört stora frågor som han själv varit med och genomdrivit – som Parisavtalet och sjukvårdsreformen Obamacare – har han inte kunnat hålla sig.
Den demokratiske tidigare presidenten går hårt åt Trump och säger att kärnenergiavtalet har spelat stor roll för att hejda Irans utveckling av landets kärnvapenprogram.
"Därför är dagens besked så missriktat", skriver Obama, och tillägger att USA vänder ryggen mot sina närmaste allierade och ett avtal som landets ledande diplomater och forskare förhandlat fram.
Hindrar inte
I ett tal i Vita huset meddelade Trump att USA lämnar avtalet, trots att flera världsledare har försökt övertala honom att stanna kvar. Trump anser inte att överenskommelsen i sin nuvarande form hindrar Iran från att utveckla kärnvapen, trots att FN:s atomenergiorgan IAEA flera gånger har slagit fast att Iran följer överenskommelsen.
Trump gick till val på att USA skulle dra sig ur och har bland annat kallat avtalet för "vansinnigt".
USA kommer nu att återinföra sanktionerna mot Iran och utöver det införa kraftfulla sanktioner. Avtalets övriga parter – Frankrike, Storbritannien, Tyskland, Kina och Ryssland – har sagt att de tänker försöka hålla liv i överenskommelsen.
Hot mot freden
Även Irans president Hassan Rohani har sagt att landet kommer att hålla avtalet tills vidare, men det iranska parlamentets mäktige talman Ali Larijani kallar beslutet ett hot mot fred och säkerhet och tror att det kan isolera USA.
- Iran har inga skyldigheter att fullfölja sina åtaganden under de rådande omständigheterna. Jag är osäker på om de europeiska undertecknarna kommer att hålla sina löften, säger han enligt iransk stats-tv.
Talmannen sade också att Trump saknar den intellektuella förmågan att hantera den här typen av frågor.
- Det är uppenbart att Trump bara förstår maktspråk.
Fakta: Kärnenergiavtalet med Iran
Avtalet mellan Iran och P5+1-gruppen (USA, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Ryssland och Kina) slöts 2015 och ger internationell insyn i det iranska atomenergiprogrammet, som samtidigt bantas kraftigt. Uppgörelsen, kallad JCPOA, skrevs under efter att världen under flera år fruktat att Iran höll på att utveckla kärnvapen.
Enligt avtalet – som slöts i utbyte mot sanktionslättnader för Teheran – får inte Iran anrika uran till 20 procent eller mer. I väst anses så pass höganrikat uran vara ett steg på vägen till en fungerande kärnladdning.
I överenskommelsen öppnar Iran även dörrarna till sina kärnteknikanläggningar för FN-inspektörer och landets centrifuger för anrikning av uran minskas med två tredjedelar.