Den bedömningen gör i dag Mats Isaksson, professor i radiofysik vid Göteborgs universitet. Däremot är han klart oroad över utvecklingen och följer händelserna timme för timme.
Det finns inget nedre gränsvärde för strålning, även om risken är nära noll vid låga doser. Vid utsläpp av produkter från kärnbränsle handlar det om så kallad joniserande strålning – alfa, beta, gamma och neutroner, som bildas när de radioaktiva ämnena faller sönder. De strålande partiklarna tar sig in i kroppen genom att man andas, sväljer eller får dem direkt på huden. Utsläppets storlek har direkt betydelse för hur allvarlig skadan blir.
De olika stråltyperna tar sig olika långt in i kroppen, men alla kan ge skador på kroppens celler. Hos människan innebär det att tarmsystem och benmärg är speciellt utsatta.
Vid höga strålnivåer föreligger en akut dödsrisk med direkt påverkan på andning och centrala nervsystemet. De drabbade avlider inom ett par timmar från exponeringstillfället.
Under de första dygnen kan en drabbad också utveckla andra symptom på strålsjuka – som illamående, kräkningar och brist på matlust. I ett senare skede kommer feber, infektioner och trötthet. Tarm och benmärg slutar fungera eftersom det inte sker någon nybildning av celler. Utan behandling dör den drabbade av allmän organsvikt inom några veckor.
Även låga doser kan ge negativa effekter på hälsan. Foster är mest känsliga för strålning under åtta veckor från vecka åtta till vecka sexton. Ända sedan atombomberna fälldes över Hiroshima och Nagasaki har man diskuterat om effekterna av allvarliga strålskador kan gå i arv. Vid försök på växter och djur har man sett att detta är möjligt, men ännu har man inte hittat bevis för detta hos människa.
Efter kärnkraftsolyckan vid Tjernobyl räknade man med ett stort antal fall av leukemi. En viss ökning skedde också upp till tio år efter olyckan. Andra typer av cancer fortsätter att öka snart 25 år efter olyckan. Om det har samband med olyckan eller bror på andra faktorer är okänt. Men direkt efteråt såg man ett oväntat stor antal fall av sköldkörtelcancer hos barn. Cirka 2000 drabbades men nästa alla botades.
–Här fann man ett tydligt samband mellan barnens cancer och hur de lokala myndigheterna agerat ifråga om mjölk från betande kossor, säger Mats Isaksson. I de områden där restriktioner införts inträffade färre cancerfall.
Men slutnotan för Tjernobyl är inte klar. En del typer av cancertumörer tar tid på sig, ofta ett par tre decennier.
Mäts i enheten millisivert mSv.
0,01 mSv – vanlig röntgen hos tandläkaren
0,1 mSv – lungröntgen
20 mSv – datortomografi
2 – 3 mSv – naturlig bakgrundsstrålning / år från berggrund och andra omgivningsfaktorer
50 mSv – högsta tillåtna dos för personer som arbetar med strålning
100 mSv – årsexponering som kan leda till cancer
350 mSv – gränsen för att utrymma området runt Tjernobyl
400 mSv – uppmätt dos vid den 4:e reaktorn i Fukushima
3 000– 5 000 m Sv – dödlig dos för människor
