Under stort säkerhetspådrag anlände EU:s stats- och regeringschefer till Europeiska rådet i Bryssel på onsdagskvällen. Alla unionens medlemsländer var representerade – även Storbritannien som är fullvärdig medlem fram tills medlemskapet upphör 29 mars nästa år.
Kvällens huvudperson var utan tvekan britternas premiärminister Theresa May. Hon såg sammanbiten ut när hon dök upp framför världspressen i den pampiga EU-byggnaden. Men hon verkade samtidigt hoppfull över att det går att nå en uppgörelse om brexit – men hårt arbete krävs.
– Vi har löst de flesta frågorna. Det finns fortfarande frågor kring den irländska reservlösningen (backstop). Men jag tror att en uppgörelse går att uppnå, sa hon.
Löfven på plats
Däremot undvek hon frågan hur hon ställer sig till EU:s utsträckta hand att erbjuda britterna en övergångsperiod på nästan två år efter att landet formellt lämnar unionen, det vill säga från årsskiftet 2020-2021 till 2021-2022. Under den tiden är det tänkt att bland annat ett nytt frihandelsavtal ska förhandlas fram.
Sveriges statsminister Stefan Löfven var också på plats och även han tror att det går att nå en överenskommelse. Löfven anser att det finns en uppriktig ambition från både EU-sidan och Storbritannien att hitta en lösning.
– Det viktigaste nu är att båda parter har tydliga ambitioner att lyckas i förhandlingarna och det tycker jag att Theresa May gav uttryck för i House of Commons häromdagen, säger han till GP men tillägger att exakt hur det kommer att gå till är upp till förhandlarna att komma fram till.
Förhoppningen inför veckans möte i Bryssel var att förhandlingarna skulle ha kommit så pass långt att det avslutande mötet skulle hållas i november. Men det grusades när processen stötte på hinder i helgen. Förmodligen skjuts novembermötet fram.
Det mesta är färdigförhandlat
Det mesta i brexitprocessen är ändå klart, drygt 90 procent är färdigförhandlat. Men en av de allra största kontroverserna återstår fortfarande. Den handlar om gränsen mellan Irland och Nordirland. Både EU-sidan och Storbritannien vill att gränsen ska vara öppen för personer och varor. Däremot är man inte enig om hur detta ska gå till. Förslaget som ligger på bordet är att Nordirland och hela Storbritannien ska vara kvar i EU:s tullunion även efter utträdet och fortsätta att följa EU:s handelsregler. Problemet är att den brittiska regeringen inte kan gå med på det.
Och det var just gränsfrågan som dök upp i Theresa Mays cirka femton minuter långa tal i Europeiska rådet. Men hon gav ingen ändrad inställning där eller på några andra punkter. Stämningen sägs ha varit god i salen och May hann till och med berömma EU:s brexitförhandlare Michel Barnier innan hon lämnade mötet.
Därefter fortsatte toppmötet med middag för resterande 27 medlemsländer (piggvarfiléer kokta i veteöl stod på menyn) och chefsförhandlaren Barnier gav sin bedömning av läget.
Oro för hård brexit
Det finns en oro bland EU:s ledare att det inte blir någon överenskommelse utan en så kallad hård brexit som innebär att Storbritannien klipper de flesta band till EU.
Stefan Löfven utesluter inte detta, men anser att det skulle vara väldigt olyckligt för både EU och britterna. Och däribland de runt 100 000 svenskarna och närmare 1000 svenska företagen som finns i Storbritannien. Landet är även en viktig handelspartner för Sverige.
Toppmötet i Bryssel fortsätter under torsdagen, men Stefan Löfven måste åka hem tidigare än beräknat för att lösa en annan kris: Den svenska regeringsbildningen. På en fråga från DN:s reporter om brexitförhandlingarna eller regeringsförhandlingarna är svårast, svarar Löfven så här:
– De är komplicerade på varsitt sätt. Det är klart att ha 27 länder i en förhandling gentemot en partner är komplext. Men det har visat sig vara en väldig samstämmighet bland E27 och det trodde jag skulle vara svårare.
