Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Bild: Evgeniy Maloletka

Hoppet om fred minskar i krigstrött Ukraina

På onsdagen införs undantagstillstånd i delar av Ukraina. Orsak: ett vagt påstående om risken för en invasion. Den blodiga konflikten kan lätt eskalera. Hoppet om en diplomatisk lösning minskar.

Det finns en fredsprocess som stöds av Ryssland. Men den går trögt utan verkliga framsteg. Striderna fortsätter kring de proryska så kallade utbrytarrepublikerna i östra Ukraina. Brott mot vapenvilan rapporteras så gott som varje dag av observatörer från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Hittills har över 10 000 människor dött.

Efter annekteringen av Krimhalvön 2014 och militärt stöd till rebellerna tycks Ryssland ha öppnat en tredje militär front: Azovska sjön. Den ligger öster om Krim och mot Ukrainas södra kustlinje med flera viktiga hamnar. Farleden från Svarta havet går via Kertjsundet. Där har ryska staten byggt Europas längsta väg- och järnvägsbro mellan Krim och Krasnodar i Ryssland.

Det har varit spänt i området, men inte tillnärmelsevis som efter helgens incident. Tre ukrainska marinfartyg hindrades då från att passera genom sundet. Ryska specialstyrkor öppnade eld, skadade minst tre personer och tog fartygen i beslag. Besättningarna fördes bort. Ryska stridsplan flög lågt parallellt med bron.

"Ukrainska säkerhetsmän tillfångatagna"

Enligt ett uttalande av chefen för den ukrainska säkerhetstjänsten, Vasyl Hrytsak, avfyrade ett av planen två robotar och skadade en av hans medarbetare allvarligt. Han bekräftar också ryska uppgifter om att personal från den ukrainska säkerhetstjänsten har tillfångatagits.

"Den verkliga överraskningen är det faktum att Ryssland, mot två ukrainska båtar och en liten bogserbåt, satte in sex båtar från FSB (den ryska säkerhetstjänsten) och fyra marinfartyg, liksom stridshelikoptrar och flygplan", skriver Hrytsak enligt TT.

Han tillägger att Ukraina vidtar alla nödvändiga åtgärder för att få de frihetsberövade besättningsmännen frisläppta. Flera av dem visades på rysk tv i går.

På begäran av den ukrainske presidenten Petro Porosjenko införs från klockan 10 i dag ett 30 dagars undantagstillstånd i delar av Ukraina: mot de rebellkontrollerade områdena i öster, mot Vitryssland och den av Ryssland helt beroende utbrytarrepubliken Transnistrien i östra Moldavien,

Porosjenko — som hoppas bli omvald i vinter, men ligger dåligt till i opinionen — har varnat för att landet står inför ett extremt allvarligt invasionshot, men utan att ge närmare detaljer. Han har lovat att undantagstillståndet inte ska inskränka medborgarnas rättigheter.

EU, Nato och de europeiska medlemmarna av FN:s säkerhetsråd fördömer det ryska agerandet. USA:s president Donald Trump har dock varit mer försiktig i sitt ordval inför det förestående mötet med Vladimir Putin vid G20-mötet i Argentina senare i veckan.

Moskva lägger skulden på ukrainska fartygen

Moskva lägger hela skulden på de ukrainska fartygen. De ska, heter det, ha kränkt ryskt territorialvatten, utfört riskfyllda manövrar och vägrat svara på anrop från den ryska gränsbevakningen. I ett samtal med Tysklands förbundskansler Angela Merkel ska Putin, enligt Kreml, har uttryckt "allvarlig oro över Kievs beslut att försätta sina väpnade styrkor i beredskap och införa undantagstillstånd".

Ryssen hoppas att den tyska regeringen ska få Ukraina att avstå från "ytterligare vårdslösa handlingar".

Konflikten i Ukraina kallas ofta för frusen, att den fortgår utan ett slut i sikte. Det tjänar, enligt många experter, den ryske presidentens intresse som en markering mot väst och försvagar motståndare som Porosjenko. Nu riskerar oron att sprida sig ytterligare och ofreden permanentas, om omvärlden tröttnar och riktar blicken åt annat håll.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.