Uppgifterna går isär om polisens insatser mot universitetet Polytechnic University i centrala Hongkong. Nyhetsbyrån AP uppger på sin hemsida att kravallpolis stormat universitetsområdet i gryningen lokal tid (midnatt svensk tid), medan nyhetsbyrån Reuters direktsända bilder från campus visar hur studenter fortsätter att bygga barrikader, medan bränder syns vid entréområdet.
Vittnen berättar att de sett explosioner vid entrén när polis närmat sig.
Pilbågar och slangbellor
Under tidigare konfrontationer med polisen har demonstranterna skjutit med pilbåge och använt jättelika hemmagjorda slangbellor för att skjuta iväg bensinbomber.
En polisanställd träffades av en pil i vaden, enligt polisen i Hongkong.
– Om (de som protesterar) fortsätter att utföra så pass allvarliga handlingar har vi inget annat val än att använda minimalt med våld, däribland skarp ammunition, säger polistalespersonen Louis Lau om demonstranternas våld i ett livesänt inlägg på Facebook.
Louis Lau säger att det kan bli aktuellt om poliser hotas till livet.
Vill blockera trafik
Under söndagseftermiddagen satte demonstranter vid det polytekniska universitetet eld på en viktig vägtunnel, som förbinder Hongkong-ön med resten av staden, när polis försökte omringa de protesterande.
Universitetet är åtminstone det femte i Hongkong som under perioder har ockuperats av demonstranter. Att blockera trafiken i tunneln, och därmed störa infrastrukturen och ekonomin i Hongkong, är ett av demonstranternas mål.
Söndagens sammandrabbningar inleddes när demonstranter kastade sten mot invånare i staden som försökte röja bort gatstenar i närheten av universitetet och tunneln.
Surrealistisk stämning
Stockholmsbon Joonas Karhumaa besöker vänner i Hongkong. Han beskriver de senaste dagarna som surrealistiska.
– Det är otroligt fint här men samtidigt ganska galet. Det är vanligtvis rent och fint men nu är det mycket klotter och uppsatta klisterlappar i vissa områden, säger han.
Även i området Tai Po, där Joonas Karhumaas vänner bor, pågår demonstrationer.
– Vid en av vägarna såg vi stora högar med gatsten som såg ut att vara redo att kastas. Där stod det också en brinnande buss som hindrade trafiken. Vi såg också grupper med folk och vissa hade mask, de var rätt unga, säger Joonas Karhumaa.
Ändå beskriver han de demonstranter han sett som fridfulla och han har känt sig trygg överallt. Men det verkar som att vanligt folk börjat trötta på protesterna, enligt Joonas Karhumaa.
– De lokala jag har träffat verkar tycka att demonstranternas krav är orimliga och de hoppas på att livet ska kunna fortsätta som vanligt, alla skolor är ju stängda och vissa butiker har tomma hyllor, säger han.
Kinesisk städmanöver
Lördagens städmanöver, då den kinesiska armén skickade ut soldater på gatorna i Hongkong för att röja bort barrikader och skräp från de enorma protester som hållits i staden, sågs av många demonstranter som en maktdemonstration och en varning från Peking. Lördagskvällen blev orolig i staden, och oroligheter pågick långt in på natten mot söndagen.
Ett upprop på sociala medier manar demonstranter att öka trycket mot det lokala styret på måndagen. "Gå upp tidigt, rikta in er på regimen, tryck åt ekonomin för att öka pressen", står det i uppmaningen.
De pågående protesterna inleddes i våras för att stoppa ett lagförslag om att tillåta utlämning av misstänkta brottslingar. Demonstranterna lyckades få Hongkongs regering att lägga förslaget på is, men började samtidigt utvidga sina krav till att gälla ökad demokrati och oberoende från Fastlandskina.
Vid flera tillfällen har demonstrationerna enligt arrangörernas siffror samlat runt två miljoner människor. Samtidigt har konfrontationerna mellan polis och demonstranter har gradvis eskalerat sedan i somras.
Konflikten har kastat in Hongkong i den värsta politiska krisen sedan överlämnandet från Storbritannien. Peking har delat ut skarpa varningar till demonstranterna och kinesisk militär har setts öva vid Hongkongs gräns.
Under senare år har massprotester brutit ut i Hongkong vid flera tillfällen. 2013 använde occupyrörelsen civil olydnad för att kräva ett mer demokratiskt valsystem. Som en följd av den föddes paraplyrörelsen 2014, då hundratusentals människor demonstrerade för fria val.
Källor: AFP, Utrikespolitiska institutet med flera