Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

1/3

Hon blev första kvinnan att avrättas federalt i USA – på 67 år

För första gången på 67 år har en kvinna avrättats federalt i USA efter att dödsstraffet verkställdes tidigt på onsdagen.
Fallet var omstritt och under de senaste dagarna har en intensiv juridisk dragkamp pågått för att skjuta på avrättningen, det skriver USA Today.
– Den fega blodtörsten hos en misslyckad administration visade sig här ikväll. Alla som bidragit till avrättningen av Lisa Montgomery borde skämmas, säger Kelley Henry, kvinnans advokat.

Lisa Montgomery blev den första kvinnan som avrättats federalt i USA på 67 år. Genom historien har endast två andra kvinnor tidigare gått samma öde till mötes eftersom besluten om dödsstraff vanligtvis tas på delstatsnivå.

Avrättningar genomförda av den federala regeringen försvann för 16 år sedan men återupptogs igen under förra året.

Inför avrättningen pågick en intensiv juridisk kamp, kvinnans advokat Kelley Henry hade bland annat lyft fram att Lisa Montgomery var psykiskt sjuk till följd av misshandel och sexuella övergrepp i barndomen, vilket gjorde att hon inte kunde förstå regeringens skäl för avrättningen.

En domare beordrade därför i början av veckan paus i fallet, men sedan åklagarsidan överklagat revs beslutet upp.

LÄS MER: Kazakstan avskaffar dödsstraff

”De borde skämmas”

Klockan 01:31 på onsdagen, amerikansk tid fick därför Lisa Montgomery en dödlig injektion på anstalten i Terre Haute, Indiana.

Efteråt sa Lisa Montgomerys advokat Kelley Henry att konstitutionen förbjuder avrättningen av en person som inte rationellt kan förstå sin egen avrättning.

– Den nuvarande administrationen vet om detta, men dödade henne ändå, sa hon till USA Today och fortsatte:

– Den fega blodtörsten hos en misslyckad administration visade sig här ikväll. Alla som bidragit till avrättningen av Lisa Montgomery borde skämmas.

LÄS MER: Ovanligt få fångar avrättades i USA 2020

LÄS MER: Göteborgare mördades med machetes i Tanzania

Tre kvinnor avrättade sedan 1953

Lisa Montgomery har erkänt brottet som hon dömdes till döden för 2007. Hon ska 2004 ha åkt för att besöka en hunduppfödare i Missouri med svepskälet att köpa en av hennes hundvalpar men istället mördat henne. Hon skar sedan ut hennes ofödda barn ur hennes mage och tog det som sitt eget.

Kvinnor står för bara fyra procent av de närmare 16 000 avrättningar som verkställs i USA sedan 1600-talet, enligt Death Penalty Information Center.

Senaste gången som en kvinna avrättades federalt var 1953, i december dödades Bonnie Brown Heady för att ha kidnappat och mördat en multimiljonärs sexårige son och i juni samma år avrättades Ethel Rosenberg för att ha försökt leverera krigshemligheter till Sovjetunionen.

LÄS MER: Seriemördare i USA erkänner samtliga brott

Avrättningar skjuts upp efter coronasmitta

Förutom avrättningen av Lisa Montgomery har ytterligare två avrättningar planerats under Donald Trumps sista dagar som president. De skulle verkställas under veckan, men har skjutits upp efter att de två dömda personerna drabbats av covid-19.

Den ena dömd för att ha dödat sju personer relaterat till drogtrafficking i Virginia och den andra för att ha beordrat mordet på tre kvinnor i Maryland.

Genomförs de planerade avrättningarna kommer staten att ha tagit 13 personers liv under Trumps tid i Vita huset. Det kan jämföras med tre under perioden mellan 1988, då det federala dödsstraffet återinfördes efter att 1972 ha förbjudits av Högsta domstolen som grundlagsvidrigt, och Trumps tillträde.

Statliga avrättningar har förekommit i USA sedan 1790-talet. 1972 förbjöds de som grundlagsvidriga av Högsta domstolen – för att återupptas 1988.

Dödsstraff finns på både federal nivå och på delstatsnivå, men de federala är mer sällsynta. Mellan 1988 och 2019 genomfördes endast tre federala avrättningar, samtliga under president George W Bush. En av dem var Timothy McVeigh, som dömdes för bombdådet mot en federal byggnad i Oklahoma City 1995 som dödade 168 människor, varav 19 barn.

Olika typer av moratorium och granskningar av det federala dödsstraffet har förekommit efter 2003. Trumpstyret har dock pressat på för att fler straff ska verkställas, efter att presidenten efterfrågat hårdare straff för våldsbrott. I somras genomfördes den första federala avrättningen av tio hittills under Trumpstyret. Ytterligare tre är planerade innan presidentens mandatperiod löper ut den 20 januari.

Amerikanernas stöd för dödsstraffet har dalat de senaste åren. 60 procent säger sig föredra livstids fängelse före dödsstraff för en person som döms för mord, enligt en Gallupundersökning från i fjol.

Det finns också studier som slår fast att dödsstraffet är diskriminerande, det vill säga att svarta i högre grad döms till döden än vita.

Källor: Death Penalty Information Center, BBC, Amerikaanalys, Gallup

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.