Holländska muslimer utsätts för fler trakasserier

Sociologen Ibtissam Abaâziz tar en klunk av den färska apelsinjuicen på det turkiska kaféet intill Hobbemaplein, ett av de mest mångkulturella områden i centrala Haag. Här växte hon upp tillsammans med sin syster, två bröder och föräldrar med rötter i Marocko. Mamman bor fortfarande kvar medan pappan dog för nio år sedan. Han var en väldigt viktig person i Ibtissams liv och har inspirerat henne till att arbeta för en rättvisare samhälle.

– Min pappa var en sann feminist. Det är i den andan han uppfostrade oss. Han uppmuntrade alltid mig och min syster att studera och skaffa ett jobb så att vi blir självständiga och inte beroende av någon man, säger Ibtissam Abaâziz. 

Charlie Hebdo blev starten

Hon minns hur lärarna under gymnasiet diskuterade sociala orättvisor men utan att ge några lösningar. Det gjorde henne frustrerad. Hon vill agera och inte bara prata om problemen. När satirtidskriften Charlie Hebdo i centrala Paris utsattes för ett attentat i januari 2015 insåg hon snabbt vilka konsekvenser det skulle få för muslimer i Europa och att hon därför behövde göra något åt det. 

– Vi förstod att vi muslimer kommer att drabbas. Så vårt mål var att synliggöra hur stort problemet med islamofobi i Holland är och hur det påverkar vanliga människors liv, säger Ibtissam Abaâziz. 

Tillsammans med några vänner startade hon ett Facebookinitiativ utan någon organisation eller politiskt parti i ryggen och kallade den Meld islamofobie (Rapportera islamofobi). Där uppmanades folk att berätta om de har diskriminerats på grund av sin muslimska tro. Svaren strömmade in. 

Ett stort steg ta sig till polisen

– Framgången var att vi skapade en öppen grupp för alla. För många är det ett stort steg att ta sig till en organisation eller polisen för att anmäla diskriminering. Många anmäler inte av den enkla orsaken att de inte litar på rättssystemet.

Gruppen har växt för varje år och är idag en reglerad organisation. De går igenom alla fall som rapporterats till dem och kontaktar anmälaren. De gör en årlig sammanställning av all information. De kan se att muslimers utsatthet i Nederländerna ökar.  

– Det mest alarmerande är att de flesta av offren är beslöjade kvinnor. Och det var många som fysiskt hade attackerats på gatan, säger Ibtissam Abaâziz.

Ingen officiell statistik över hatbrott

Det bor cirka 900 000 muslimer i Nederländerna som har en befolkning på runt 17 miljoner. Det förs ingen officiell statistik på antalet anmälningar av hatbrott mot muslimer.
Diskriminering av religiösa skäl är förbjudet i landet men i motsats till exempelvis antisemitism är inte islamofobi officiellt registrerat som en separat kategori.

Abdou Menebhi, chef för den marockanska intressegruppen Emcemo i Amsterdam, berättar att de har försökt få regeringen att ändra på detta men ännu har inget hänt. Däremot ser han en positiv förändring på området. Polisen sammanställde för första gången en rapport över antalet attacker mot muslimer under 2015. Den visade på 415 händelser.

– Vi har noterat att muslimers utsatthet ökar. Det är inte bara våra rapporter som pekar åt det hållet, även polisen kan se det. Det är skrämmande, säger Abdou Menebhi. 

Islam målas upp som en våldsam ideologi

En av de mest framstående på området är Ineke van der Valk, forskare vid University of Amsterdam och som har skrivit flera böcker om islamofobi och högerextremism. I boken ”Dutch Islamophobia” skriver hon att det negativa debattklimatet mot muslimer har förvärrats i Nederländerna de senaste åren, bland annat på grund av mängden terrorattacker i Europa. Muslimer porträtteras allt oftare negativt och hängs ut som samhällets fiender. Geert Wilders och hans islamfientliga och högerpopulistiska Frihetspartiet PVV har haft en stor del i den negativa bilden av islam och muslimer. Islam betraktas inte som en religion utan målas upp som en våldsam ideologi med målet inställt på att erövra västvärlden, skriver Ineke van der Valk. 

Geert Wilders och PVV:s invandringskritiska retorik smittade till viss del av sig till andra politiker i debatterna inför det nederländska parlamentsvalet i våras. Mycket kom att handla om holländska värderingar. Bland annat föreslog CDA-ledaren Sybrand Buma att elever ska stå upp och sjunga nationalsången i grundskolan. Premiärminister Mark Rutte kampanjade med sitt liberala VVD under slogan ”Agera normalt”. Detta tolkades av flera som en form av hot mot alla dem som inte är blonda och har blå ögon. Om de inte agerar normalt måste de åka tillbaka till sitt hemland.

Slöjförbud en flört med extremhögern

Ibtissam Abaâziz på Meld islamofobie anser att regeringens vilja att förbjuda niqab, en slöja som även täcker hela ansiktet förutom ögonen, i landet är en flört med extremhögern. Det uppskattas vara runt 200 kvinnor som bör klädesplaggen i Holland. Parlamentet i Haag röstade igenom förbudet med en klar majoritet förra året, men ytterligare ett beslut väntar där. Förmodligen klubbas det igenom när den nya regeringen formas i höst. Landet har varit utan regering i nästan ett halvår, vilket är en historiskt lång tid. Den enda gången som Holland har varit utan regering så länge var 1973. Det som drar ut på tiden nu är att diskussioner förs hur en politisk koalition kan skapas utan Geert Wilders och hans PVV. Partiet fick näst flest röster valet i mars med sina 13,1 procent. 

Liknande niqabförbud väckte mycket debatt och kritik när de infördes i Frankrike och Belgien. 

– Det är bara en minoritet som bär niqab så det här är enbart ett politiskt beslut för att vinna röster. Det är ett farligt beslut som kommer att trigga islamofobin i landet. Politikerna börjar med att förbjuda niqab och de kommer att fortsätta med hijab, säger Ibtissam Abaâziz. 

Attacker mot moskéer vanliga

Förutom beslöjade kvinnors utsatt är attacker mot moskéer också vanligt förekommande, enligt forskaren Ineke van der Valk. Enligt en rapport tillfrågades 475 av landets moskéer om de hade utsatts under de senaste tio åren. 39 procent svarade ja och många hade utsatts flera gånger. Det kunde röra sig om hotbrev, brandbomber, grishuvuden placerade utanför byggnaden och rasistisk graffiti på fasaden. 

Något utanför Nederländernas fjärde största stad Utrecht ligger moskén Sirat som också fungerar som ett kultur- och utbildningscenter. Under en vanlig fredagsbön besöks den av runt 400 muslimer. Staden ligger en halvtimmes tågresa söder om Amsterdam och av de drygt 300 000 invånare har en tredjedel utländsk bakgrund, främst från Marocko och Turkiet.

Organisation ville stoppa moskébygge

Moskéföreträdarna Mohamed Elouakili och Belaid Hidraoui, båda med marockansk bakgrund, tar emot utanför moskén som smälter in i bostadsområdet med sin tegelröda fasad. De bjuder på sött myntate och berättar om sin mångåriga kamp för att bygga moskén. De ansökte om bygglov 2006 men det var först fyra år och många rättegångar senare som de fick sitt tillstånd. Grannar men också folk som bor långt därifrån protesterade högljutt. Det bildades till och med en ny organisation med målet att stoppa bygget. De flesta som bor i området är över 65 år och cirka 40 procent av invånarna röstade på Wilders i vårens val. 

– Det var tröttsamt med alla protester, säger Mohamed Elouakili.

"I dag känner alla oss"

Han berättar också om attacker när moskén väl var på plats 2011. Vid ett tillfälle krossades flera fönster samtidigt som folk bad inne i lokalerna. Det ledde till att övervakningskameror sattes upp. De har också haft många möten med kommunen och boenden. Idag är det mycket lugnare, berättar Mohamed Elouakili. 

– Det folk inte känner till gör dem rädda. Men idag känner alla oss.

Han flyttade till Holland på grund av studier för 25 år sedan. Sedan dess har han hunnit lära sig holländska flytande, starta sitt eget företag med fokus på post- och bankärenden, gift sig och fått två barn. Han känner inte att han personligen är diskriminerad på grund av sitt ursprung eller religion. 

– Holländare är enligt mig utbildade och respektfulla. De bryr sig inte om vilken religion du har. 

Rasism på arbetsmarknaden

Vännen Belaid Hidraoui bryter in och refererar till en studie som presenterades i juli. Den visar att holländska företag hellre anställer en man med holländskklingande namn och med ett kriminellt förflutet än en man med arabiskklingande namn som har ett fläckfritt brottsregister. Med ett holländskt namn var det ungefär 3,5 gånger större chans att få positiv respons.

– Vi vet att det finns rasism när det kommer till arbetsmarknaden, men inte så här pass tydliga siffror. Muslimer måste göra dubbelt så bra ifrån sig jämfört med holländare för att visa att de duger, säger Belaid Hidraoui.

Mohamed Elouakili protesterar och tycker inte att all skuld kan läggas på de holländska arbetsgivarna. 

– Förändringen måste komma från båda sidor. Vi araber är inte alltid så lätta. Vi har inte samma disciplin som holländare. Jag föredrar själv att ha holländare som anställda framför marockaner. De respekterar att man måste komma i tid exempelvis. 

Vill få till en radikal mental revolution

Tillbaka till Ibtissam Abaâziz på det turkiska kaféet i Haag. Hon tror inte att islamofobin kommer att försvinna under hennes livstid. Däremot finns det konkreta åtgärder som kan minska rasismen mot landets muslimer. Det kan röra sig om att utbilda poliser i rasism och islamofobi för att få fler att anmäla. Hon anser också att regeringen borde svartlista företag som diskriminerar folk på grund av religiös tillhörighet och etnicitet. Men framförallt vill hon få till en radikal mental revolution i Holland, säger hon. 

– Om du som man hoppar på en muslimsk kvinna på gatan, hur tänker du då? Det kan bara hända om du har avhumaniserat den här kvinnan, du ser inte henne som en människa, en mamma med hopp och drömmar. Du ser henne bara som en fiende utan känslor. Det är där vi måste börja. 

Reporter

Hanna Rydén

[email protected]