Demokraten Neil Rafferty, som till vardags arbetar med hiv/aids-smittade, kandiderar till delstaten Alabamas representanthus. Han är den andre öppet homosexuelle personen som kandiderar till delstatskongressen någonsin.
Demokraten Neil Rafferty, som till vardags arbetar med hiv/aids-smittade, kandiderar till delstaten Alabamas representanthus. Han är den andre öppet homosexuelle personen som kandiderar till delstatskongressen någonsin.

Hbtq-politiker i USA står upp mot Trump

En lesbisk kvinna vill bli guvernör i Texas och en transsexuell detsamma i Vermont. Men glädjen över rekordmånga hbtq-personer på valsedlarna grumlas av uppgifter om att Vita huset vill ha en snävare definition av kön.

ANNONS
|

Tidigare i år räknade organisationen Victory Institute, som arbetar för att öka antalet hbtq-personer i politiken, till över 430 öppet homo-, bi- och transsexuella eller queerpersoner bland kandidaterna inför valen i USA den 6 november. Sedan dess har vissa slagits ut i primärval, men minst 240 är kvar inför kongress-, delstats- och lokalvalen. Det är rekordmånga.

- Tiden har nog inte varit mogen tidigare, många har varit rädda för att få sin homosexualitet exponerad, konstaterar demokraten Rafferty, som tidigare varit marinkårssoldat och nu arbetar med hivsmittade.

ANNONS

- Men mycket har förändrats under min livstid, nu handlar det tack och lov mer om hur kvalificerad man är.

Bortom sexualiteten

Han är den andra öppet homosexuella som kandiderar till en plats i delstatparlamentet i det konservativa Alabama. I hans storstadsdistrikt finns väljare som stödjer honom enbart för att de vill se en hbtq-person i delstatsstyret, men de flesta har förmågan att se politiska budskap bortom en kandidats sexualitet, säger han. I Raffertys fall handlar det om satsningar på sjukvård och psykisk hälsa samt stöd till krigsveteraner.

- Jag tjänade mitt land och var gay hela tiden, men i det militära kunde jag inte vara öppen med vem jag var. Nu är det annorlunda.

Efter att ha varit placerad i bland annat Mellanöstern och Östafrika lämnade Rafferty militären 2009, några år innan president Barack Obama rev upp lagen "Don't ask, don't tell". Enligt den var det förbjudet att diskriminera eller trakassera homo- eller bisexuella som inte skyltade med sin läggning inom försvaret, men öppet homo- eller bisexuella kunde avskedas.

ANNONS

"En syster"

Flera andra hbtq-kandidater har också en bakgrund inom försvaret, bland dem Gina Ortiz Jones från Texas som försöker vinna en plats i representanthuset i Washington DC. Ortiz Jones har filippinska rötter och har varit underrättelseofficer inom flygvapnet, nu satsar hon på att slå ut den sittande republikanen Will Hurd.

I samma delstat försöker den tidigare Dallas-sheriffen Lupe Valdez, som är lesbisk och spansktalande så kallad hispanic, vinna guvernörsvalet. På gaybaren PBD i McAllen i södra Texas refererar man till henne som en syster.

- Det är viktigt för gayvärlden med en så högprofilerad kandidat, säger bartendern Adam Pelham och beskriver stor entusiasm bland sina vänner.

- Vi behöver någon som driver våra frågor. Republikanerna vill ta bort våra rättigheter.

En tiondels procent

Hans ord verkar understrykas av president Donald Trumps styre, som vill införa en snävare definition av begreppet kön, enligt uppgifter till The New York Times. Det skulle innebära att en person vid födseln definieras som man eller kvinna och att det inte går att ändra på – vilket gör att transpersoner förlorar viktiga rättigheter. Sedan förslaget publicerades har hbtq-organisationer uppmanat väljare att rösta i kongressvalet som om "livet står på spel".

ANNONS

- Jag kommer att stå upp för mina transsexuella bröder och systrar, säger Rafferty.

Förra året lades dessutom över 120 lagförslag, som människorättsorganisationen Human Rights Campaign beskriver som "anti-hbtq", fram på delstatsnivå, bland annat om adoption och vilka toaletter och omklädningsrum som transpersoner får använda. Tolv av dessa blev lag i januari, rapporterar The New York Times och lägger till att många hbtq-kandidater satsar på just lokala församlingar och delstatsstyren, eftersom det är där som många sådana förslag föds.

TT

Fakta: Hbtq-rättigheter och valet i USA i siffror

10 miljoner – antalet vuxna homosexuella, bisexuella, transsexuella eller queerpersoner.

16 – andel i procent av de samkönade paren som har barn, enligt USA:s statistikmyndighet.

0 – det finns ingen federal lag som skyddar hbtq-personer från diskriminering i arbetslivet. Och i 28 delstater är det inte olagligt att avskeda människor på grund av deras sexuella läggning.

582 – antalet folkvalda hbtq-personer på nationell, delstats och lokal nivå i hela landet. Det motsvarar 0,11 procent av de folkvalda, trots att vuxna hbtq-personer utgör 4,1 procent av USA:s befolkning.

7 – antalet hbtq-personer i USA:s kongress.

37 – antalet borgmästare som identifierar sig som hbtq-personer.

2015 – det år som samkönade äktenskap blev lagligt i hela USA, efter ett beslut i Högsta domstolen.

Källa: Medborgarrättsorganisationen Human Rights Campaign och Victory Institute

Fakta: Lagen "Don't ask, don't tell"

Den amerikanska lagen "Don't ask, don't tell" (DADT) infördes 1993 då Bill Clinton var president. Clinton hade i sin valkampanj lovat att verka för att försvarsanställda skulle få vara öppet homosexuella och lagen var en kompromiss med Republikanerna. Homosexuella hade då varit förbjudna inom USA:s försvar i hundratals år. Förbudet blev lag före andra världskriget, då USA började med psykologisk screening av rekryter.

Enligt DADT fick man inom försvaret inte diskriminera eller trakassera homo- eller bisexuella som inte skyltade med sin läggning. Öppet homo- eller bisexuella däremot kunde avskedas. Under den tid lagen var i kraft avskedades närmare 14500 försvarsanställda.

Lagen upphävdes på initiativ av president Barack Obama den 20 september 2011.

Källor: SLDN.org, USA:s försvarsdepartement

ANNONS