Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Stort säkerhetspådrag. Kravallpolis och militär bevakade i går Taksim-torget i centrala Istanbul. Turkiets president Erdogan har svurit att rensa ut det han kallar ett "virus" inom statsapparaten efter fredagens kuppförsök.

Hårda tag att vänta

Tillsammans gav de sig på det gamla etablissemanget i den så kallade "djupa staten". Nu rensar Erdogan ut sin forna vapendragares "parallella stat" i Turkiet.

"Turkiet styrs inte från Pennsylvania". Det var något av det första som Turkiets president Recep Tayyip Erdogan sa när han sent i fredags kväll ringde in till en tv-station och kommenterade det pågående kuppförsöket.
Uttalandet var en anklagelse om att hans forna allierade men numera bittra fiende Fethullah Gülen – som sedan 1999 bor i just Pennsylvania – låg bakom kuppförsöket. Sedan dess har Erdogan även beskyllt "den parallella staten" – också det ett kodord för den muslimska Gülen-rörelsen, som har många anhängare i Turkiet.
Fethullah Gülen har dock förnekat all inblandning, och i ett uttalande på rörelsens hemsida fördömer han kuppförsöket.

Men enligt Halil Karaveli, Turkietkännare och forskare vid Institutet för säkerhets- och utrikespolitik, pekar det mesta på att Erdogan har rätt. Kuppmakarna tillhör av allt att döma en gülenistfraktion inom armén, säger han.
– Det var de som hade anledning att göra detta. Erdogan hade precis fått grönt ljus från överbefälhavaren att inleda rättsprocesser mot officerare som anklagas för att vara Gülen-anhängare, säger Halil Karaveli.
Utrensningen av gülenister inom armén var tänkt att bli nästa fas på en process som pågått en längre tid. Domare har avskedats och Gülen-anknutna medier har sedan i höstas satts under tvångsförvaltning. Och ironiskt nog för kuppmakarna har den processen bara snabbats på – tusentals domare har avsatts och många militärer har gripits under helgen.
– De satsade allt på ett kort för att slippa fängslas, men nu åker de i fängelse i alla fall, säger Halil Karaveli.

Maktkampen mellan Erdogan och Gülen har pågått sedan 2012, säger Halil Karaveli. Den resulterade 2013 i ett korruptionsåtal mot några av Erdogans närmaste medarbetare, och enligt Erdogan var hela härvan koreograferad av Gülen.
– Kuppförsöket var crescendot i den maktkampen, säger Halil Karaveli.
Men så har det inte alltid varit. När den religiöst influerade Erdogan först kom till makten i början av 2000-talet var det som allierad med Gülen. Tillsammans gav de sig i kast med att neutralisera de mäktiga sekulära kretsar som länge genomsyrat statsapparaten – "den djupa staten".
– De satte igång skådeprocesser där hundratals militärer kastades i fängelse, och det ledde till att gülenisterna kunde avancera inom militären, säger Halil Karaveli.
Politiker, journalister och andra med band till "den djupa staten" gick samma öde till mötes, och ersattes med gülenister. Det är alltså dessa som på senare tid kommit att kallas "den parallella staten", och som Erdogan nu bestämt sig för att rensa ut.
– Han började rensa i statsadministrationen och i viss mån i rättsväsendet, men det fanns ett ställe kvar och det var militären, säger Halil Karaveli.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.