Den långa, utdragna och uppslitande frågan om utträdet har präglat Theresa Mays två år och fyra månader som premiärminister. Nu står hon inför ett avgörande. Ett utkast till avtal diskuterades under ett fem timmar långt möte med kabinettet på 10 Downing Street sent i går.
Det omgavs av rykten, spekulationer och uttalande om ett växande stöd för en misstroendeförklaring och "att det är tid att byta ut premiärministern".
Klockan 20.20 svensk tid kom Theresa May ut och meddelade att den föreslagna uppgörelsen hade godtagits och att hon kunde gå vidare. Det ligger i nationens intresse och uppfyller löftet i folkomröstningen, sade hon och tillade;
– Beslutet skyddar jobb och unionen och bygger en framtid för landet. Med mitt huvud och mitt hjärta tror jag starkt på att detta är ett beslut för hela Storbritanniens bästa.
Kan leda till nytt våld
Enligt vad som är känt av den 500 sidor långa utkastet ska gränsen mellan Irland och Nordirland förbli öppen. Det är grundläggande i fredsavtalet från 1998. De religiösa och politiska motsättningarna finns kvar och nya hinder kan leda till nytt våld. Det har varit centralt i förhandlingarna.
Men det ser ut som att gränstrafiken ska flyta precis som idag från det brittiska utträdet den 29 mars nästa år och fram till slutet av 2020. Under denna övergångsperiod blir Storbritannien kvar i EU:s tullunion. I juli 2020 ska en avstämning ske om hur gränsen kan hållas öppen även efter 2020.
Om det inte går att bli ense finns i huvudsak två alternativ: övergångsperioden förlängs, eller så blir tullunionen varaktig, med Nordirland i praktiken närmare knutet till EU:s inre marknad.
Det är omstritt. Dels för att Storbritannien binds till EU:s regelverk på obestämd tid, utan inflytande. Dels väcker det ilska i Skottland, som vill vara kvar i EU och inte accepterar att särbehandlas i förhållande till Nordirland. Dels kan det tolkas som att den brittiska unionen är på väg att lösas upp, ett rött skynke för det nordirländska unionistpartiet, DUP.
Anklagas för att ha sålt ut Storbritannien
Ett extra EU-toppmöte kan komma att hållas den 25 november, förutsatt att London ger grönt ljus. Det irländska parlamentet ska enligt landets premiärminister Leo Varadkar få rösta om avtalstexten.
Men för Theresa May finns hoten inom det egna konservativa partiet och i oppositionen. Det är långt ifrån givet att hon kan få ett flertal av parlamentarikerna med sig. Då blir det inget avtal. Hon är dessutom beroende av DUP för att få en majoritet. En DUP-ledamot säger att utkastet "undergräver Storbritanniens konstitutionella och ekonomiska integritet".
Labours Jeremy Corbyn kallar utkastet ett misslyckande. Det ger inte brexit till hela landet och bryter mot premiärministerns egna röda linjer, säger han.
Den förre utrikesministern Boris Johnson lämnade sin post i protest mot Mays politik. Han anklagar henne för att ha sålt ut Storbritannien, som, hävdar han, blir en vasallstat till EU.
Mycket som står på spel
Vid folkomröstningen 2016 avgjorde en knapp majoritet med 51, 9 procent att britterna ska lämna EU. Theresa May har avfärdat tanken på en ny folkomröstning. Det gäller även om skotsk självständighet.
Den skotska försteministern Nicola Sturgeon har föreslagit det. Nu är hon oroad för att Skottland ställs utanför EU:s inre marknad och måste konkurrera med Nordirland på olika villkor. "Den värsta av alla möjliga världar", sammanfattar hon.
I dag ska Theresa May uttala sig i det brittiska parlamentet. Det är i sanning inte bara brexit som står på spel för henne.
