Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Polens konservativa president Andrzej Duda, här tillsammans med hustrun Agata Kornhauser-Duda, hoppas bli omvald för ännu en femårsperiod. Bild: Alik Keplicz/AP/TT

Hård kamp väntar mellan Polens två kandidater

Presidentvalet i Polen går till en andra och avgörande omgång. Men valet delar landet.
Det styrande partiets kandidat Andrzej Duda lyckades inte få den majoritet som krävdes för ett avgörande i första omgången.
Liberale Rafal Trzaskowski visar på en kraftfull och kritisk opposition.

Högernationalisten Andrzej Duda från regeringspartiet Lag och Rättvisa (PIS) hoppades på fem år till i det polska presidentpalatset. När vallokalerna stängt hade han fått närmare 42 procent av rösterna. Det krävdes minst 50 procent för att segra redan i den första omgången.

Han ställs mot Warszawas borgmästare Rafal Trzaskowski, som enligt vallokalsundersökningar fått drygt 30 procent, skriver Reuters. Trzaskowski kandidatur, ganska sent påkommen, visar på ett starkt missnöje och skärpt polarisering inför det andra och avgörande valet som är planerat till den 12 juli.

Bakslag för Duda

Valresultatet var ett bakslag för Duda och partiet PIS, som hade hoppats på ett tydligt avgörande redan i första omgången.

Presidentposten saknar till stor del formell makt, men valet har ändå blivit en viktig värdemätare. Dramatiken i valrörelsen fortsatte ända in i vallokalerna på söndagskvällen. Polens framtida inriktning, och dess förhållande inom EU, står på spel.

Det påpekade inte minst Lech Walesa, den forna kommunistregimens fiende, landets förste demokratiske president efter kommunismens fall och kritiker av nuvarande regeringen:

– Det här är en avgörande tid. Beslutet får stora konsekvenser, sade Walesa enligt nyhetsbyrån AFP.

Han var inte ensam. Valdeltagandet var stort enligt uppgifter under eftermiddagen, trots att presidentposten egentligen inte innefattar verklig makt. Men symbolfrågor, och landets framtida vägval, fick många väljare att rösta.

"Blek figur"

Nationalkonservativa PIS är emot samkönade äktenskap och att homosexuella ska få adoptera barn. I kampanjtal har Duda bland annat jämfört hbtq-personers rättigheter med Sovjetunionens kommunistiska ideologi.

Peter Johnsson, Polenexpert och författare, ser en svag ledare:

– Som politiker är han en blek figur, en president som i princip går i partiets ledband. Han kallar sig oberoende, men är det inte, säger Johnsson.

Presidentvalet har tidigare skjutits upp på grund av coronapandemin. Och plötsligt har Duda fått rejält motstånd av Trzaskowski och mittenpartiet Medborgarplattformen (PO). Han vill förbättra Polens relationer inom EU, och går fränt emot stora delar av PIS politik.

– Den (andra omgången i juli) kommer i stor utsträckning att avgöras av väljare som nu stödjer andra kandidater och många av dem lär gå till Trzaskowski, säger Johnsson och beskriver borgmästarens kampanj som "dynamisk".

Olika perspektiv

Allvaret i valet hördes i röster på valdagen:

– Jag röstade för Trzaskowski, förstås! Varför? För demokratin, för rättssamhället och för minoriteters rätt, sade Joanna Ugniewska, 66 år, till AFP efter att ha lagt sin röst i huvudstaden.

I Tarnow i södra Polen sade Andrzej Guzik, 52 år, att han röstar på Duda, för kontinuitetens skull:

– För mig är det bara Duda som kan bli president, sade Guzik som arbetar på ett statligt gasbolag.

Sedan PIS fick regeringsmakten 2015 har landet svängt dramatiskt mot den politiska högern med lagändringar som kritiker anser hotar demokratin och begränsar yttrandefriheten. PIS har även försökt att ta kontroll över författningsdomstolen, vilket har lett till att man är på koalitionskurs med EU.

Tina Magnergård Bjers/TT

Grim Berglund/TT

Warszawas liberala borgmästare Rafal Trzaskowski. Bild: Alik Keplicz/AP/TT

Polen är en republik med omkring 38 miljoner invånare. Huvudstaden Warszawa har knappt 2 miljoner invånare.

Landet, som ligger mellan Tyskland och Ryssland, har delats vid flera tillfällen och under andra världskriget dog sex miljoner polacker, varav hälften av judisk börd. På 1940-talet blev Polen kommunistiskt, en period som höll i sig fram till 1989.

I dag är Polen medlem av både EU och försvarsalliansen Nato. Den ekonomiska utvecklingen har varit god de senaste decennierna och polackernas levnadsstandard ligger på cirka 65 procent av EU-genomsnittet

Två politiska partier har dominerat efter millennieskiftet, de är nationalkonservativa Lag och rättvisa (PIS) och mittenpartiet Medborgarplattformen (PO).

Den polske presidenten har vissa befogenheter – bland annat ett övergripande ansvar för utrikes- och försvarspolitiken och vetorätt mot lagförslag – men det är premiärministern som har den verkliga makten.

Källa: Landguiden/UI