Vladimir Putin har sett bättre dagar. Den ryska krigsmakten ger ett blekt intryck vid fronten. Ukraina har skördat framgångar med sin motoffensiv och explosionen på Kertjbron till Krim visade att även territorium som Kreml betraktar som ryska är hotade.
Som vedergällning för brobomben satsade landet på terrorbombningar. Förra måndagen avfyrades inte mindre än 80 långdistansrobotar mot ukrainska städer, vissa långt från fronten. Attackerna, som skulle visa att ingen går säker någonstans i Ukraina, slog sönder både infrastruktur och människoliv. Men kostnaden för Ryssland var ändå hög.
Ukrainas försvarsminister Oleksij Reznikov publicerade på Twitter siffror över Rysslands robotarsenal. Av de totalt 1 844 precisionsrobotar som Ryssland hade i sin ägo innan kriget har redan mer än två tredjedelar använts. Kvar återstår enligt Reznikovs siffror bara 609 stycken.
Demilitarization of russia.
— Oleksii Reznikov (@oleksiireznikov) October 14, 2022
By using hundreds of high-precision missiles against civilian objects of Ukraine, the aggressor state reduces its ability to strike the military targets. Two conclusions:
- russia's military defeat is inevitable;
- russia is a terrorist state. pic.twitter.com/KHeM7AaGlb
Även den brittiska underrättelsetjänsten har tidigare flaggat för att Rysslands vapenarsenal är på väg att sina. Framför allt är det markmålsroboten Iskander, en svårstoppad robot som kan uppnå hastigheter på 2 400 kilometer i timmen, som det börjar bli ont om.
– Ryssarna har ett antal sådana robotar, men deras förråd är nästan slut. Vissa uppskattningar utgår från att 80 procent är slut, säger Mark Cancian, militärexpert vid Center for Strategic and International Studies, till tyska Spiegel.
Svårt att producera nya robotar
Att producera nya robotar i stora mängder är långt ifrån enkelt. Tack vare sanktionerna saknar Ryssland mikrochip från väst, som behövs i produktionen.
– Redan före kriget producerade de bara 100–150 stycken om året. Inte ens med förkrigsproduktionen kan de alltså fylla på sina bestånd, säger Cancian till den tyska tidningen.
Därför har Vladimir Putin nu vänt blicken mot en annan sanktionsdrabbad allierad.
Efter de senaste attackerna mot ukrainska städer spreds bilder på vad som verkar vara rester av Irantillverkade kamikazedrönare. På tisdagen bekräftade också källor inom Irans Revolutionsgarde till Reuters att man gått med på att leverera fler drönare, samt två typer av kortdistansrobotar, Fateh-100 och Zolfaghar. Dessa kan nå mål på ett avstånd på 300 respektive 700 kilometer, skriver Washington Post.
Som jämförelse kan de HIMARS-system som USA levererat till Ukraina nå mål på 80 kilometers avstånd.
Både Iran och Ryssland har tidigare förnekat att vapen och drönare levererats till Ryssland för användning i Ukraina, trots att uppgifter från både USA och Ukraina pekar på motsatsen.
Kan riktas mot sjukhus och skolor
När Ryssland får tillgång till de iranska robotarna innebär det ökade möjligheter och en större slagkraft för landets styrkor, säger Farzin Nadimi, expert på iranska vapen vid Washington Institute for Near East Policy, till Washington Post. De nyaste versionerna av Fateh-100 och Zolfaghar anses vara potenta och, åtminstone på relativt korta distanser, förhållandevis precisa, enligt Nadimi.
Även militärexperten Gustav Gressel vid European Council on Foregin Relations menar att robotarna skulle vara ett tillskott för den ryska armén. Han vill däremot inte kalla dem för några ”undervapen”. Framför allt robotarna Zolfaghar använder sig av kommersiella gps-kanaler för sin navigation, vilket leder till sämre precision.
Iran har tidigare levererat samma typ av robotar till terrormilisen Hizbollah i Libanon och till Huthimilisen i Jemenkriget.
– Massproduktion av dessa borde därför inte vara något större problem, säger Gustav Gressel till tyska Tagesspiegel.
Till skillnad från kamikazedrönarna är dessa robotar svårare att skjuta ner, tack vare deras höga hastigheter. Gustav Gressel tror därför att Ryssland planerar att kombinera vapensystemen och rikta in sig mot exempelvis ström- och vattenförsörjning och offentliga institutioner som skolor och sjukhus.
– Kombinationen ger Ryssland möjlighet att kunna föra ett strategiskt luftkrig, säger Gressel enligt Tagesspiegel.
LÄS MER:Nato varnar Iran: Sluta hjälp Ryssland
LÄS MER:Danil överlevde explosionerna– väcktes av ljudet av drönare: ”Mina ben skakar fortfarande”
LÄS MER:Ökad militär aktivitet i Belarus
LÄS MER:Över hundra kvinnor har släppts i ukrainskt fångutbyte
