Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Demonstrationer för och emot brexit har pågått i London nästan oavbrutet under de senaste månaderna. Arkivfoto.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Här är fraktionerna May tampas med om brexit

Två partier dominerar det brittiska parlamentet. Men i praktiken är fraktionerna betydligt fler. Här är grupperna som premiärminister Theresa May tampas med för att få igenom sitt utträdelseavtal med EU.

Regeringen

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

I regeringen finns många olika viljor om brexit som May måste balansera för att slippa fler avgångar. Den nuvarande regeringen står bakom det förslag till utträdesavtal som förhandlats fram. Men om det kommer förslag till ändringar i det finns risken att enskilda ministrar ändrar inställning. I normala fall förväntas alla i regeringen rösta på samma sätt, men det går att göra undantag.

Värt att nämna i sammanhanget är att regeringen är stor – utöver de cirka 20 huvudministrarna finns ett 80-tal till med ministeransvar för allt från hemlöshet till ekonomisk brottslighet. I princip alla sitter i underhuset.

Hårdbrexitörerna i "European research group"

Europeiska forskningsgruppen, European research group på engelska, låter som rena rama EU-institutionen. Men i själva verket är det den särskilda parlamentsgrupp som samlar de mest intensiva brexitörerna i Konservativa partiet. Det exakta medlemsantalet är okänt, men utöver en hård kärna på ett 20-tal ledamöter finns ungefär dubbelt så många till som är anhängare.

Konservativa som vill stanna i EU

Veteranen Ken Clarke – i underhuset sedan 1970 – och förra industriministern Anna Soubry tillhör i sin tur de mest högljudda i Konservativa partiet som vill ha en ny folkomröstning. Gruppen är inte stor, bara runt tio ledamöter, men kan vara viktig när det gäller att nå en majoritet.

Mittfältet i Konservativ

Runt 120 ledamöter i Konservativa partiet tillhör varken regeringen eller någon av de mest högljudda sidorna i brexitfrågan. Oftast följer de regeringen och partilinjen – och är i allmänhet inriktade på att lämna EU, men gärna på ett ganska försiktigt sätt.

Nordirländarna i DUP

Även om alla i Konservativa partiet skulle rösta som Theresa May vill ger det inte automatiskt en majoritet i parlamentet. Majoriteten bygger i stället på flankstöd från de tio ledamöterna i det ärkekonservativa nordirländska DUP. Unionistpartiet stöder brexit, men vill framför allt ha regler som inte särskiljer landsdelen från resten av Storbritannien.

Ledningen i Labour

Vad vill egentligen Jeremy Corbyn? är frågan som Theresa May älskar att upprepa när partiledarna duellerar. Labour-ledaren har fått mycket kritik både internt och utifrån för att inte tydligare ha tagit ställning i brexitfrågan. Partiet försöker i stället hålla olika utvägar öppna, främst inriktat mot en mjukare brexit, en ny folkomröstning eller allra helst ett nyval. Corbyn själv anses ändå vara klart för ett utträde – och möjligen ger det en chans till May att till sist förhandla fram ett stöd för en ordnad brexit i mars.

Mittfältet i Labour

Merparten av oppositionspartiet är antingen för EU eller åtminstone ett så lindrigt utträde som möjligt. Framträdande ledamöter som Yvette Cooper och Chuka Umunna tillhör Mays motståndare både ideologiskt och om brexit – men kan kanske vika sig till slut, eftersom deras absolut värsta tanke är att Storbritannien kraschar ut ur EU utan avtal med Bryssel.

De få liberaldemokraterna och det brittiska miljöpartiets enda ledamot är också EU-vänliga – men också oroliga för en avtalslös brexit, en "no deal".

Rebellerna i Labour

Även Labour har sin hårdbrexitsida. Framför allt finns här ledamöter från slitna industristäder i norr, som vet att just deras väljare röstade för brexit med stor marginal, men även förra idrottsministern Kate Hoey från London och Melanie Onn från det forna fiskefästet Grimsby. Brexitvännerna i Labour kan bli viktiga allierade för Theresa May och varierar i intensitet mellan 10 och 20 personer.

Skotska nationalistpartiet SNP

Skotska nationalistpartiet är emot både regeringen och brexit och befinner sig dessutom i ett läge där ledamöterna mycket väl vet att deras främsta mål – ännu en folkomröstning om självständighet för Skottland – snarare gynnas än missgynnas av att Storbritannien kraschar ut ur EU. Härifrån har inte May någonting att hämta.

Övriga

Den formellt oberoende talmannen John Bercow och de tre vicetalmännen (en från Konservativa partiet och två från Labour) röstar inte, förutom i undantagsfall vid likaläge. Just nu räknas ytterligare åtta ledamöter som oberoende, mestadels efter att ha hoppat av från Labour.