Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/11

Här är Danmarks svåra medborgartest

Vad står det på inristningen vid Harald Blåtands runsten från 900-talet? Vad handlar den danska baletten La Sylphide om? Det är ett par av frågorna du möts av som ansökande om danskt medborgarskap.

Frågorna i ingressen skulle kunna misstas för tentamensfrågor i kulturhistoria vid ett danskt universitet. Frågorna är dock inte ställda till studenter som studerar dansk historia eller kultur utan till folk som ansöker om danskt medborgarskap.

– Den danska regeringen gör vad den kan för att undvika att ta emot allt för många personer utifrån, både flyktingar och vanliga invandrare, säger Luc de-Visme, en 70-årig fransman som har bott i Danmark i 44 år och som tagit medborgarskapstestet, till AFP. 

Den som vill bli dansk har 45 minuter på sig att svara på frågor om kungadömets historia, kultur, politik och vanor från vikingatiden till den moderna eran i ett flersvarstest.

Många av personerna som tar testet har svårt med språket och även danskar, som skrivit testet för skojs skull, har haft svårt att nå 32 rätt vilket är minimikravet i testet på totalt 40 frågor.

Enligt Danmarks invandrings- och integrationsmyndighet misslyckades två tredjedelar av testskrivarna att klara av testet i juni och får en ny chans först i december.

Enligt integrationsministern Inger Støjberg som de senaste månaderna har infört flera reformer som hindrar invandrare från att ta sig in och stanna i Danmark, ska 35 av de korrekta svaren ha inkluderats i studiematerial som testdeltagarna fått gratis innan själva provskrivningen.

– Den relativt höga misslyckandegraden beror på att folk inte förbereder sig själva ordentligt och studerar materialet som är tillgängligt för alla, säger hon till AFP.

Testskrivarna tillfrågas om kvinnors rösträtt, skatter, hur parlamentikarerna väljs in, drottningens roll inom politiken och gränskontroller.

Vidare vill den danska regeringen veta om provskrivarens religiösa övertygelser hindrar en från att respektera "andra regler som rår i samhället" i anslutning till frågor om lyckade invasioner och krig som utkämpats inom danskt territorium.

Danskarna har även ställt en fråga om vad påskäggen representerar - uppenbarligen är det rätta svaret fruktbarhet - samt vilket år Olsengänget, en populär dansk filmserie, började sändas.

Många är enligt AFP kritiska till testet som de inte anser är tillämpbart för att bedöma om de ansökande kan integreras eller ej. 

En av huvudrollsinnehavarna i Olsengänget, Morten Grunwald, har erkänt att han personligen inte minns när den första filmen släpptes.

– Ett sånt här test borde inte avgöra om en person blir dansk medborgare eller inte. Det handlar om andra kvaliteter som humor och medmänsklighet, säger Grunwald till Dansk Radio.

Vad gäller La Sylphide är det ännu färre som minns att Auguste Bornonvilles balett från 1836 handlar om en olycklig skotte som överger sin fästmö för en fe men som till slut förlorar bägge.

Man blir dock inte dansk medborgarna efter att ha klarat det generella kunskapsprovet. Då återstår språktest, såväl muntligt och skriftligt.

Språkvetaren Poul Neergard säger att danska är ett språk som är svårare att lära sig än många andra språk på grund av det danska uttalet.

– Vi sväljer hälften av våra ord, säger han.

Och så slutligen inristningen vid Harald Blåtands runsten: Texten som ristats in förtäljer hur kungen gjort Danmark kristet.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.