Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Blazenka Divjak är forsknings- och utbildningsminister i EU:s nuvarande ordförandeland Kroatien. Arkivfoto. Bild: Wiktor Nummelin / TT
Blazenka Divjak är forsknings- och utbildningsminister i EU:s nuvarande ordförandeland Kroatien. Arkivfoto. Bild: Wiktor Nummelin / TT

Genombrott för distansskola i coronakrisen

Coronakrisen har gett en rejäl skjuts framåt för digitalisering och distansundervisning i Europas skolor.
Men den sätter också fokus på avigsidan.

I nästan hela Europa har skolsystemet ställts upp och ned av den snabba spridningen av coronaviruset. Grundskoleutbildning på plats förekommer just nu i princip bara i Sverige och på Island. Länder som Portugal och Malta har i sin tur flaggat för att hela läsåret redan är över.

– Utbildningssystemet har aldrig störts så mycket som just nu. Och nya utmaningar fortsätter att dyka upp, konstaterar Blazenka Divjak, forsknings- och utbildningsminister i EU:s ordförandeland Kroatien, efter tisdagens webbmöte med kollegor från EU-länderna samt Norge, Schweiz och Island.

Samma erfarenhet

Ett av huvudämnena blev den distansundervisning som nästan alla gått över till, framför allt på högskole- och gymnasienivå.

På gott och ont.

– Vi har samma glädjeämnen och samma problem med distansundervisningen. Glädjeämnena är att det har gått oväntat bra – och det gäller också för Sverige – för elever som kommer från hem där föräldrarna har god utbildning. Det är till och med så i Sverige att vissa skolor rapporterar om en höjd närvaro när man gått över till distansundervisning, berättar utbildningsminister Anna Ekström (S) på telefon till TT efter mötet.

Samtidigt syns det tydligt vilka som drabbas hårdast.

– Det är ofta de elever som inte har tillgång till en dator hemma, som inte har wifi-uppkoppling, som bor så trångt att det är svårt att hitta en lugn vrå att ha distansundervisningen på. Från norr till söder och från öster till väster så var det verkligen samstämmigt att det finns elevgrupper som hade mycket stora problem med distansutbildningen, säger Ekström.

Utbyta information

Skola och utbildning är områden där medlemsländerna bestämmer det mesta själva och EU:s inflytande är näst intill minimalt. Ministermöten som på tisdagen handlar i stället mest om att jämföra och utbyta information – exempelvis om hur man just nu kan hjälpa de svagaste.

– I Sverige har vi ju gjort det möjligt för skolorna att öppna upp och ta emot elever som behöver särskilt stöd för att klara undervisningen. De får komma in i skolan i små grupper, med hänsyn taget till att smittspridningen inte äventyras. Jag märkte att det var många som var intresserade av just den lösningen, berättar Anna Ekström.

EU:s forsknings- och utbildningskommissionär Mariya Gabriel hoppas kunna använda de olika ländernas erfarenheter som "byggstenar" i en kommande handlingsplan.

– Nu kan vi börja fundera på vad vi har lärt oss av det här och hur vi bäst kan organisera distansutbildningen framöver, säger Gabriel på tisdagens presskonferens – på distans.

Wiktor Nummelin/TT

Sedan den 18 mars rekommenderas i Sverige distansundervisning för gymnasieskolor och komvux. Även yrkeshögskolor och högskolor omfattas av rekommendationen. Distansundervisning gäller inte för gymnasiesärskolan.

I början av april beslutade regeringen att gymnasieskolor ska kunna vara delvis öppna, under förutsättning att Folkhälsomyndigheten ger klartecken.