Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Många soldater dog i gasattacker under första världskriget. Britt-Marie Mattssons släkting Arthur var en av dem. Bilden är tagen på västfronten 1918. Bild: Rights Managed

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Gasen överraskade Arthur från Bohuslän

Guldfärgen fyller de uthuggna namnen och fronterna i stenen. Idag invigs det nya monumentet i Washington på hundraårsdagen av första världskrigets slut. John Pershing hylllas särskilt.

Det finns två mindre minnesmärken över första världskriget bland alla mer anslående krigsmonument i Washington. Men till hundraårsminnet av krigsslutet har en liten park fått ge utrymme för det nya. Platsen kunde inte vara bättre vald - mitt emellan kongressen och Vita huset vid Pennsylvania Avenue där den just installerade presidenten brukar lämna limousinen och gå ett hundratal meter och vinka till jublande människor som samlats utefter kortegevägen.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Sista handen läggs vid krigsmonumentet i Washington som invigs i dag – hundra år efter första världskrigets slut. .

Det är generalen John Pershing, som ledde den amerikanska expeditionsstyrkan, som nu står staty i parken.

Tysklands oinskränkta ubåtskrig - som inte skonade civila fartyg - fick USA att gå med i kriget. Men president Woodrow Wilson tvekade länge att delta och förespråkade amerikansk neutralitet. När han till sist beslutade sig 1917 var det för att ” trygga världen för demokratin” och för att ” göra slut på alla krig.”

LÄS MER: Verdun – staden som blev ett helvete på jorden

Nationell eufori och lottdragning

Krigsansträngningen kopplades till en början till vad som närmast kan beskrivas som en nationell eufori med lottdragning under presidentens överinseende av vilka som skulle sändas iväg och nödvändiga ransoneringar som beskrevs som en ansträngning för ”the boys over there”. George Creel ledde den amerikanska patriotiska propagandan med beställningar av musik och böcker och som arrangör av massmöten för att förstärka hemmafrontens uppställning.

Men det fanns få likheter med uppladdningen i USA och verkligheten vid fronten i Europa. Där hade kriget pågått sedan 1914 och redan slaktat miljontals unga män. John Pershing ville skapa en helt amerikansk expeditionstyrka, som skulle sättas in vid speciella frontavsnitt, men insåg vid ankomsten att de hårt ansatta allierade styrkorna behövde omedelbar förstärkning.

Breven som kom från fronten i Frankrike till anhöriga i USA beskriver en del av helvetet. Skyttegravar i leran, människor och djur som groteska stilleben där de just fallit, döda och skadade längs vägarna, överfyllda fältsjukhus som saknade utrustning och mediciner, farsoten som grasserade och som senare fick namnet spanska sjukan.

LÄS MER: Analys: Misstagen som världen ständigt upprepar

Gasen hade överraskat honom

Några av de där breven kom till min pappas morbror och moster i stålverkstaden Gary i Indiana. Den äldste av sönerna till de från Bohuslän utvandrade föräldrarna hade tagit värvning och beskrev knapphändigt lidandet. När kriget var över anlände brevet till min farmor i Bohuslän om att hennes äldste brorson Arthur var död, gasen hade överraskat honom och de andra som ryckte fram längs stridslinjerna i krigets slutskede.

Arthur Andersson överlevde en tid med sina gasade lungor men möttes inte av jublande människor som välkomnade de första som kom tillbaka till USA med general Pershing. De fraktades senare hem, märkta av gaskriget och sina umbäranden och erbjudna en bristfällig vård på sanatorier där de bara kunde vänta på att dö. En rostig skylt på Arthurs grav i Gary markerar att han tillhör de miljontals som dog i samband med första världskriget.

På monumentet i Washington läggs nu sista handen vid utsmyckningen för alla amerikaner som stred under general John Pershing. Frontavsnitten är utmärkta, datum och platser för striderna. Här någonstans fanns Arthur vid krigsslutet.

LÄS MER: Verdun – staden som blev ett helvete på jorden

LÄS MER: Analys: Misstagen som världen ständigt upprepar

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.