Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Myanmars ledare Aung San Suu Kyi fick fredspriset 1991. Nu, över 25 år senare, ifrågasätts hennes utnämning när hon anklagas för att inte stoppa militärens misstänkta folkmord på Myanmars muslimska minoritet.

Fyra fredspris som utlöst kontroverser

Med en rad kontroversiella utnämningar i sin historia är fredspriset det Nobelpris som oftast river upp starka känslor. Några år har valet varit extra omtvistat. Här är fyra av dem.

Europeiska unionen

När EU fick fredspriset 2012 retade det gallfeber på många, bland andra de tidigare pristagarna Desmond Tutu och den nordirländska fredskämpen Mairead Corrigan. Tillsammans med ett antal andra pristagare krävde de att utbetalningen av prispengarna till EU skulle stoppas. Nobelkommittén motiverade sitt beslut med att EU bidragit till fredsbyggande och demokrati i Europa under sex årtionden. EU är "helt uppenbart inte en av de fredsförkämpar som Alfred Nobel föreställde sig" då han instiftade priset, kontrade motståndarna. Andra pekade på hur EU börjat bygga murar runt sig och hur det rimmade illa med fredstanken.

Barack Obama

Som relativt ny president i USA fick Obama ta emot fredspriset 2009, vilket han själv sade sig vara förvånad över. Världsledande medier instämde. Kritiken handlade både om att Obama var så ny i sin roll, men också om att utnämningen kunde ses som politiskt motiverad och som en symbolisk reaktion på den tidigare – hårt kritiserade – regeringen i USA under president George W Bush. Geir Lundestad, ordförande i Nobelkommittén mellan 1990 och 2014, erkände i sina memoarer att han ångrade valet av Obama.

Aung San Suu Kyi

Medan hon fortfarande satt i husarrest gavs Myanmars (Burmas) oppositionsledare fredspriset 1991, för sin ickevåldskamp för demokrati och mänskliga rättigheter i landet som styrts av en hård militärjunta i årtionden. Då var valet inte speciellt kontroversiellt – men i dag är det annat ljud i skällan. Sedan Suu Kyi tog över som Myanmars ledare har hon fått allt skarpare kritik för att inte stoppa militärens agerande mot de muslimska rohingyerna. Krav har framförts på att frånta Suu Kyi fredspriset.

Le Duc Tho och Henry Kissinger

Under pågående Vietnamkrig fick Nordvietnams och USA:s fredsförhandlare 1973 dela på priset i de mest kontroversiella utnämningarna i prisets historia. Tidningen The New York Times döpte om utmärkelsen till "Nobels krigspris". Le Duc Tho vägrade att ta emot priset och Kissinger kom inte på utdelningsceremonin. Några år senare, när Sydvietnams huvudstad Saigon föll under de nordvietnamesiska styrkorna, erbjöd sig Kissinger att lämna tillbaka fredspriset, men det godtog inte Nobelkommittén.