Ett 30-tal av de skadade i attacken i Idlibprovinsen i tisdags fördes till Turkiet för vård och tre av dem har avlidit. Obduktioner pekar på att det kemiska stridsmedlet sarin har använts, enligt Turkiets hälsodepartement. Resultaten av obduktionerna kommer att skickas till Haag i Nederländerna, för att analyseras av Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW). Sarin upptäcktes för första gången 1938 i Tyskland.
Totalt dödades över 80 människor i attacken, som väckt avsky i omvärlden. Flera länder, bland dem USA, Frankrike och Storbritannien, anklagar den syriska regimen för att ha bombat med kemiska stridsmedel i det i huvudsak rebellkontrollerade området.
Syrien nekar
Syriens utrikesminister Walid al-Muallim upprepar vid en pressträff att landet aldrig har använt kemiska stridmedel mot den egna befolkningen, eller mot "terroristerna som dödar vårt folk". Han för åter fram den förklaring som Ryssland presenterade under gårdagen, att rebeller i al-Nusrafronten hade lagrat stridsgas i en byggnad som träffades under det syriska flyganfallet.
Dagen efter att FN:s säkerhetsråd misslyckats med att anta en resolution om attacken fortsätter den att vara i världspolitikens centrum. Tysklands förbundskansler Angela Merkel kallar det en "skandal" att rådet inte kunde enas.
–Det var en barbarisk attack som måste klaras upp. Användning av kemiska stridsmedel är ett krigsbrott, säger Merkel vid en presskonferens, rapporterar Reuters.
Rysslands president Vladimir Putin säger i ett telefonsamtal med Israels premiärminister Benjamin Netanyahu att "grundlösa anklagelser" om den syriska attacken är oacceptabla, rapporterar ryska medier.
Amerikansk omsvängning
USA:s president Donald Trump reagerade på rapporterna om giftgasattacken med hårda ordalag. Många har tolkat gårdagens uttalanden som en omsvängning i USA:s Syrienpolitik. En av dem är Danmarks utrikesminister Anders Samuelsen (LA), som säger att hans regering är öppen för att öka sitt militära bidrag i Syrien.
–Om Trump säger att hans röda linjer har överskridits så är det inte långt till att han också tvingas agera. Högst troligt med en militär upptrappning, säger Samuelsen till nyhetsbyrån Ritzau.
Danmark har tidigare bidragit med stridsflyg som har bombat Islamiska staten (IS) i Irak och Syrien. Och danska jägarsoldater i Irak har nyligen fått mandat att gå in i Syrien, Nu kan den danska insatsen öka ytterligare.
–Danmark har tradition av att vara med på fronten i alla aktioner. Vi har inte missat en enda Nato-operation, och vi är med i koalitionen mot IS, säger den danske utrikesministern och fortsätter:
–Vi måste förklara för de stridande parterna att de inte kan vinna militärt. Det måste till en politisk lösning, Vi ska sätta press på dem, och det krävs att man använder mer muskler under en period, då ska vi vara öppna för det.
Bakgrund: Kemvapen i Syrien
- 4 april 2017: Minst 72 människor dödas av stridsgas i Khan Sheikhun i nordvästra Syrien.
- 2 augusti 2016: Oppositionella Syriska människorättsobservatoriet (SOHR) rapporterar 24 fall av kvävning i Saraqib, en rebellkontrollerad stad nära Aleppo. Orsaken misstänks vara klorgas som släppts från en helikopter.
- 25 augusti 2015: Syriska rebeller och aktivister larmar om en kemvapenattack som ska ha genomförts den 21 augusti i rebellfästet Mari' (Marea) i norra Aleppo. Terrorrörelsen Islamiska staten (IS) anklagas för att ligga bakom, en slutsats som får stöd i en FN-rapport 2016. Senapsgas ska ha använts vid attacken.
- 7 augusti 2015: FN:s säkerhetsråd grundar en expertpanel med uppdraget att utreda klorgasattacker i Syrien. Washington DC, London och Paris anklagar den syriska regimen för att ligga bakom sådana angrepp, medan Moskva påstår att bevis saknas. I slutet av augusti anklagar en FN-kommission syriska regimen för att ha använt kemvapen, sannolikt klorgas, vid åtta tillfällen.
- 10 september 2014: Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) uppger att klorgas har använts systematiskt i byar i Idlibprovinsen i nordvästra Syrien. Människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW) anklagar syriska regimen för att ligga bakom attacker i området.
- 21 augusti 2013: Hundratals människor dödas i kemvapenattacker i östra och sydvästra Damaskus, efter det att regimstyrkor inlett en offensiv i området. Oppositionen anklagar regimen för att ligga bakom, men regeringen i Damaskus förnekar det. Senare i augusti hävdar amerikanska underrättelsetjänsten att Syriens regering "med stor sannolikhet" ligger bakom attackerna, då sammanlagt över 1400 människor dödas, däribland flera hundra barn. I september slår en FN-rapport fast att det finns tydliga bevis för att saringas användes.
- 23 juli 2012: Assadregimen erkänner för första gången att den har kemiska vapen och hotar att använda dem i händelse av militär konflikt med länder i väst, men inte mot sin egen befolkning.