Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
1/8

Frivilliga gör allt de förmår

Över 200 människor omkom i jordbävningen i Mexiko i tisdags. Tusentals frivilliga fyller gatorna för att söka efter skadade och dela ut mat och vatten. Mitt i kaoset och sorgen växer solidariteten fram. GP:s Åsa Welander rapporterar från Mexico City.

I gatukorsningen mellan Álvaro Obregón och Huichapan i centrala Mexico City trängs poliser med skärrade människor som befunnit sig i närheten och frivilliga som kommit för att hjälpa till.
– Vi behöver alkohol, väteperoxid, vatten, tryckförband och andra sjukvårdsmaterial, förklarar Cynthia Hernández.
Hon är en av dem som tagit på sig att vara länken mellan sjukvårdarna som försöker ta hand om skadade och människor som kan komma hit med det som är mest akut.
En bra bit innanför avspärrningarna syns den flervåningsbyggnad med kontor som har kollapsat.

"Allt skakade, marken gungade, byggnader rasade"

Precis som alla andra här upplevde Cynthia själv rädslan när marken började gunga under fötterna i tisdags eftermiddag lokal tid.
– Det var hemskt, jag jobbade och allt började skaka, fönster gick sönder och byggnader rasade. Men jag var inte i någon av de värst drabbade områdena, därför kom jag hit för att hjälpa till, säger hon.
Skalvet inträffade på dagen 32 år efter den förödande jordbävningen 1985, som krävde tusentals dödsoffer och skapade enorm förödelse i huvudstaden. Det har dessutom gått mindre än två veckor efter jordbävningen utanför landets södra kust, som var den starkaste på 85 år och i vilken uppåt 100 personer har omkommit.
Landet håller fortfarande på att ta in konsekvenserna för de tusentals som då förlorade sina hem i framför allt delstaterna Oaxaca och Chiapas och i regionen skapade flera av de över 3000 mindre efterskalven fortfarande oro. Då kom nästa förödande skalv, nu bara tolv mil från huvudstaden.
– Den här jordbävningen är ett hårt och smärtsamt test för vårt land. Vi mexikaner har haft svåra erfarenheter som konsekvens av jordskalv tidigare och vi har lärt oss att svara på dessa med generositet och solidaritet. Vi ska fortsätta stå enade, när vi tillsammans konfronterar denna nya utmaning, sa president Enrique Peña Nieto i ett tal till folket efter skalvet.
Samtidigt lovade han att de som drabbats av den tidigare jordbävningen inte kommer att glömmas bort bara för att det inträffat en ny katastrof.

Människor begravdes i jord


Längst fram vid avspärrningarna på Álvaro Obregón står Liliana Souley Alanéz med fuktiga kinder. 
– Jag tog mig hit så fort jag fick höra att byggnaden hade rasat och att min son blivit fast där. Det var hans flickvän som ringde. Han jobbar där, men nu vet jag ingenting om honom. De säger ingenting och de låter mig inte passera.
Rädslan för vad som hänt är tydlig. 
– Det känns fruktansvärt, för jag tror inte att det finns så stort hopp att han ska komma ut därifrån levande, snyftar hon.
Hon är inte den enda som varit orolig. Minst 225 personer har omkommit och stora delar av såväl Mexico City som de närliggande delstaterna var längre strömlösa, samtidigt som mobilnätet och delar av kollektivtrafiken slogs ut. I delstaten Puebla dog 15 personer när en kyrka rasade och minst 21 barn avled när deras skola i södra Mexico City kollapsade.
Med jordfläckar på kläderna och med sin hund i koppel bredvid sig undrar Thayset Sing var hon nu ska bo. Resterna av huset där hon hyrde en lägenhet är avspärrade på grund av gasläckor och ytterligare rasrisk.
– Jag kände hur allting skakade och hundarna blev oroliga. Så jag började ta mig ut, men efter ungefär fem steg kollapsade byggnaden uppifrån och ner. Jag såg hur två personer sprang ut och hur allt föll över dem.
Allt täcktes av jord och hon hörde hur människor skrek på hjälp. 
– Jag närmade mig skriken och tillsammans med några andra försökte vi få loss dem. En av dem var bara fast med benen, men den andra var helt och hållet begraven. 
När de fått loss de två personerna bredvid henne kom någon utifrån med en stege så att de kunde klättra ur rasmassorna. Men vad som ska hända nu vet hon inte.
– Vi trodde att en av kvinnorna som hjälper till med städningen hade blivit kvar därinne, men de har inte hittat henne, säger Thayset.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.