Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Människor i Tysklands huvudstad Berlin demonstrerar mot kriget i Ukraina under parollen 'Marschera för sann fred i Ukraina', i mitten av april.
Människor i Tysklands huvudstad Berlin demonstrerar mot kriget i Ukraina under parollen "Marschera för sann fred i Ukraina", i mitten av april. Bild: Hannibal Hanschke/AP/TT

"Fred" eller "rättvisa" i Ukraina delar Europa

Västvärlden står enad mot Rysslands krig i Ukraina. Men en färsk studie avslöjar början till möjliga sprickor i den europeiska sammanhållningen.
Och hur kommer viljan att fortsatt stödja Ukraina att påverkas när världsekonomin försämras?

Vikten av att EU och väst står enade mot Ryssland har påtalats gång på gång och EU visat upp en solid politisk front mot Ryssland.

Kriget tycks ha stärkt den europeiska gemenskapen. Nästan två tredjedelar (65 procent) av EU-medborgarna anser att EU-medlemskapet är en bra sak, vilket är den högsta noteringen sedan 2007, enligt en opinionsundersökning som Kantar nyligen genomförde på uppdrag av Europaparlamentet.

Men sammanhållningen kan vara på väg att börja knaka i fogarna. Den internationella tankesmedjan European Council on Foreign Relations (ECFR) har frågat tusentals människor i tio olika europeiska länder hur de ställer sig till kriget. En klar majoritet anser att Ryssland bär skulden, och känner också stark solidaritet med Ukraina och ukrainare på flykt.

Men resultatet visar också på två läger där ena sidan önskar "fred" – att kriget avslutas så snart som möjligt, oavsett om det innebär stora eftergifter för Ukraina. I andra lägret, "rättvisa", finns åsikterna att Ryssland bör drivas ut ur Ukraina och straffas – även om det förlänger kriget.

De olika uppfattningarna spänner brett över länder, åldrar och politisk hemvist. Bortsett från Polen är freds-lägret i majoritet i alla länder, men rättvise-lägret samlar en större andel män.

"Nya politiska förutsättningar"

Hos de tillfrågade européerna skönjs också rädslor förknippade med kriget i olika utsträckning. Medan människor i länder i Rysslands närhet i högre grad oroar sig för att bli angripna militärt finns i sydeuropeiska länder – där folk minns eurokrisen 2010 – en starkare oro för ekonomiska konsekvenser, som att bli arbetslös eller att drabbas av stigande energikostnader.

Exemplen visar på hur krigets konsekvenser skiljer sig åt mellan länder, till skillnad mot eurokrisen och pandemin som man inom EU uppfattade mer likartat, menar Göran von Sydow, direktör för Svenska institutet för Europapolitiska studier (SIEPS).

– Om en kris påverkar länderna på ett likartat sätt är det lättare att enas. Ju längre tiden går desto större skillnader kan uppstå, och då är det också svårare att enas, säger han och fortsätter:

– Alla ledare runt om i Europa ansvarar för sina befolkningar och de måste vara lyhörda inför väljarnas uppfattningar och eventuella umbäranden. Blir konsekvenserna väldigt stora kan det skapa nya politiska förutsättningar. Men vi är inte där ännu, säger Göran von Sydow.

USA avgörande

USA har en nyckelroll i stödet till Ukraina, och utvecklingen i landet kan därför komma att bli avgörande. Den pågående kris med inflation och stigande priser som nu plågar Europa har pågått längre i USA. Det finns ett utbrett missnöje över tillståndet i landet i grupper som på olika sätt haft en tuff situation sedan flera år tillbaka. Där finns väljare som anser att de miljarder dollar som försvinner i vapenleveranser över Atlanten istället borde gå till att se om eget hus.

– I vissa valdistrikt är det tydligare än i andra, och det påverkar de politiker som representerar dessa väljare. Det kommer att finnas en smärtgräns för stödet till kriget också i den generella opinionen, men det är svårt att säga vart den går, säger statsvetaren Frida Stranne.

Även om en majoritet i USA är för fortsatt stöd kritiserar allt fler insatserna och vad som ser ut som ett proxykrig, i syfte att försvaga Ryssland snarare än att tvinga bägge parter till förhandlingar.

– Inget pekar på att kritiken kommer ha någon påverkan på president Joe Bidens fortsatta politik, utan allt ser ut som att man är beredd att fortsätta det här kriget, tillägger Stranne.

Allvarligt läge

Robert Bergqvist, senior ekonom vid SEB, påpekar att även om hushåll och företag i Sverige och Europa nu tyngs av sviktande konjunktur visar arbetsmarknaden än så länge tecken på stark utveckling. Men viljan till fortsatt stöd för Ukraina tror han skulle kvarstå även om trenden vändes i stigande arbetslöshet.

– I grund och botten så anser man nog att konsekvenserna av ett långvarigt utbrett krig blir så mycket värre. Jag tror att allt fler inser hur allvarligt läget är.

Ryska ballistiska robotar på parad i Moskva sommaren 2020. Rädslan för ett kärnvapenkrig delas av en inte obetydlig andel EU-medborgare.
Ryska ballistiska robotar på parad i Moskva sommaren 2020. Rädslan för ett kärnvapenkrig delas av en inte obetydlig andel EU-medborgare. Bild: Alexander Zemlianichenko/AP/TT
USA:s president Joe Biden talar om höga drivmedelspriser strax före midsommar.
USA:s president Joe Biden talar om höga drivmedelspriser strax före midsommar. Bild: Evan Vucci/AP/TT

Fakta: Olika uppfattningar om Ukrainakriget

Mellan den 28 april och 11 maj tillfrågades sammanlagt 8 172 människor i Finland, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Italien, Polen, Portugal, Rumänien, Spanien och Sverige om hur de uppfattar Ukrainakriget.

Baserat på åsikter kan de tillfrågade delas in i fyra läger:

Fred: 35 procent, anser att kriget bör avslutas snarast möjligt, även om det innebär stora eftergifter för Ukraina.

Rättvisa: 22 procent, anser att Ryssland bör drivas ut ur Ukraina och även straffas – även om det förlänger kriget.

Osäkra väljare: 20 procent, har svårt att välja sida mellan lägren "fred" och "rättvisa", men har i stor utsträckning ändå uppfattningen att Ryssland bär skuld.

Resterande: 23 procent, har ingen specifik åsikt och är inte av betydelse för opinionen. En knapp tredjedel av dessa har heller ingen åsikt om vem som bör skuldbeläggas för kriget.

Källa: European Council on Foreign Relations. Rapporten : "Peace versus Justice: The coming European split over the war in Ukraine"