Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

2011 togs denna bild då Frankrikes dåvarande premiärminister François Fillon och president Nicolas Sarkozy deltog i en ceremoni i Élyséepalatset i Paris tillsammans med förre premiärministern Édouard Balladur. Alla tre har sedan dess ställts inför rätta för olika korruptionsanklagelser.
2011 togs denna bild då Frankrikes dåvarande premiärminister François Fillon och president Nicolas Sarkozy deltog i en ceremoni i Élyséepalatset i Paris tillsammans med förre premiärministern Édouard Balladur. Alla tre har sedan dess ställts inför rätta för olika korruptionsanklagelser. Bild: Philippe Wojazer/AP/TT

Fransk höger i otakt med rättvisan

Fejkanställningar, löften om fina jobb och otillåtna kampanjbidrag har slagit hårt mot den franska högern.
Äntligen är alla lika för lagen, jublar motståndarna. Anhängarna talar om en häxjakt.

För tio år sedan hette Frankrikes president Nicolas Sarkozy och François Fillon var hans premiärminister. Nu skulle de kunna bli cellkamrater i stället – om det inte vore för överklaganden och fotbojor.

Det senaste året har båda två dömts till ovillkorliga fängelsestraff för olika korruptionsbrott. Och de är inte ensamma.

– Alla högerledare under de senaste 20 åren har dragits in i rättsaffärer. I historieböckerna kommer det här att vara något helt oerhört, konstaterar statsvetaren Jérôme Jaffré i en webb-tv-sändning hos tidningen Le Figaro.

Låtsasjobb

Och så rabblar han.

– Chirac, Balladur, Juppé, Fillon, Sarkozy... Det är en smäll för den franska högern som kan få stora konsekvenser för presidentvalet, säger Jaffré.

Listan är onekligen omfattande.

Sedan 2004 har de två högerpresidenterna Jacques Chirac och Nicolas Sarkozy samt deras tidigare premiärministrar Alain Juppé och François Fillon alla fällts för olika korruptionsbrott, mestadels kopplat till välavlönade låtsasjobb som getts till olika släktingar och medhjälpare.

Undantaget på listan är förre premiärministern Édouard Balladur, som i veckan friades i sitt korruptionsfall – där i gengäld hans gamle försvarsminister François Léotard drog på sig ett villkorligt fängelsestraff.

"Ovanför lagen"

För vissa analytiker är domarna ett sorts äntligen.

"Tiden med arroganta och uppblåsta presidenter som tycks orörbara och ovanför lagen är kanske på väg att ta slut. Sarkozys dom kommer vid ett läge då fransmännen har tröttnat på deras presidenters ansvarsfrihet", skriver statsvetaren Philippe Marlière på Twitter.

"I dag skördar han vad han har sått och måste fundera över det kloka i att fortsätta med sin populism, som inte bara har blivit en fälla för honom själv utan också en risk för landet", anser vänstertidningen Le Monde om Sarkozy.

Rent nationellt ses annars inte Frankrike som särskilt korruptionsbenäget. Antikorruptionsorganisationen Transparency International placerar landet som elva av de 27 EU-länderna – sämre än länderna i nord och väst, men betydligt bättre än syd och öst.

Domstolskritik

Bland många högerpolitiker och högerväljare är ändå irritationen stor. Sarkozy själv har bedyrat sin oskuld och lovat dra sitt fall till Europadomstolen för mänskliga rättigheter, om så krävs.

– Det är en dom som är oförklarlig och fullständigt oproportionerlig, säger Christian Jacob, partiledare för Sarkozys parti LR (Republikanerna), till fransk tv.

Många i partiet skjuter i stället in sig på den särskilda instans som utrett både Fillon och Sarkozy. PNF – Nationella finansåklagarämbetet – inrättades så sent som 2014 men får redan höra att det är politiskt färgat och borde läggas ned.

– Vi måste börja fundera över framtiden för PNF. Utan den skulle Emmanuel Macron inte vara republikens president, hävdar LR-parlamentsledamoten Valérie Boyer för tv-kanalen LCI.

Hon syftar då på hur Fillon fick se sina presidentvalschanser skjutas i sank 2017 när hans fejkade anställning av hustrun Penelope avslöjades och granskades.

Val att vänta

Domen mot Sarkozy kommer bara drygt ett år före nästa presidentval, i april och maj 2022. Vad den får för konsekvenser för LR är svårt att säga. Ingen har på allvar räknat med Sarkozy som kandidat, men däremot som något av en kungamakare, med tungt inflytande över processen.

Både ytterhögern och yttervänstern har samtidigt försökt att utmåla Sarkozy-domen som politisk, snarare än juridisk.

"Sarkozy dömd. Macron gör sig av med en tung rival", twittrade vänsterledaren Jean-Luc Mélènchon.

Opinionsmässigt talar det mesta sedan länge för att valet landar i en ny duell mellan Macron och ytterhögerns Marine Le Pen, som i flera år har legat en bra bit före alla andra tänkbara motståndare.

Wiktor Nummelin/TT

Nicolas Sarkozy och Jacques Chirac (1932–2019). Bilden är från 2005, då den sistnämnde var president och Sarkozy hans inrikesminister.
Nicolas Sarkozy och Jacques Chirac (1932–2019). Bilden är från 2005, då den sistnämnde var president och Sarkozy hans inrikesminister. Bild: Christophe Ena/AP/TT
Förre premiärministern François Fillon och hustrun Penelope (i mitten) under ett kampanjmöte inför presidentvalet 2017.
Förre premiärministern François Fillon och hustrun Penelope (i mitten) under ett kampanjmöte inför presidentvalet 2017. Bild: Christophe Ena/AP/TT

Fyra fällda och en friad – här är rättsfallen som skakat den franska högern:

Jacques Chirac var president 1995-2007 och dömdes 2011 till villkorligt fängelse i två år för att ha delat ut fejkade jobb till partivänner under sin tid som borgmästare i Paris från 1977 till 1995.

Alain Juppé var Chiracs premiärminister 1995-1997 och dessförinnan mångårig medarbetare och inblandad i samma skandal. Dömd till 14 månaders villkorligt för samma ärende redan år 2004.

François Fillon var premiärminister 2007-2012 och presidentkandidat 2017, då det avslöjades att hustrun Penelope i 15 år avlönats med statliga medel utan att göra någonting. Sommaren 2020 dömdes han till fem års fängelse, varav tre år villkorligt. Domen har överklagats.

Nicolas Sarkozy var president 2007-2012 och har därefter utretts i en rad rättsfall. I måndags dömdes han till tre års fängelse, varav två år villkorligt, för att ha utlovat en domare ett toppjobb i löfte om information kring ett annat fall. Domen kommer att överklagas.

Édouard Balladur var premiärminister 1993-1995 och har på senare år granskats kring anklagelser om att mutor från fartygsaffärer med Pakistan och Saudiarabien ska ha landat i hans kampanjkassa. Friad i torsdags, då i stället förre försvarsministern François Léotard fälldes.

Frankrike håller sitt nästa presidentval i april och maj 2022. Så här ser opinionsläget ut för tillfället, bland dem som väntas kandidera:

Emmanuel Macron (liberala LREM): 24-27 procent

Marine Le Pen (högernationalistiska Nationell samling): 25-26 procent

Xavier Bertrand (konservativa LR): 14-16 procent

Anne Hidalgo (socialdemokratiska PS): 8-16 procent

Yannick Jadot (miljöpartistiska EELV): 7-17 procent

Jean-Luc Mélènchon (vänsterpartiet FI): 9-10 procent

Siffrorna kommer från en mätning från Ipsos i slutet av januari, där de tillfrågade fick ta ställning till olika alternativ beroende på vilka kandidater som eventuellt ställer upp eller samarbetar. De högre siffrorna för Hidalgo och Jadot bygger exempelvis på att PS och EELV samarbetar om en kandidat, snarare än varsin.

I en sannolik avgörande andra omgång mellan Macron och Le Pen leder Macron, om än med betydligt mer knapp marginal än i valet 2017, då han vann med 66 procent mot 34.