Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Theresa May och EU-kommisionens ordförande Jean-Claude Juncker under torsdagens toppmöte i Bryssel. Bild: Alastair Grant

Fortsatt ingen brexitlösning i sikte

Två dagars EU-toppmöte slutade i antiklimax utan konkreta framsteg i brexitfrågan. Trots det är Europeiska rådets ordförande Donald Tusk mer hoppfull än tidigare.
– Jag känner att vi är närmare den slutliga lösningen.

Det var efter att Europeiska rådets toppmöte i Bryssel var över på torsdagsförmiddagen som Donald Tusk kände sig manad att ge hopp i brexitprocessen. Frågan har varit det stora samtalsämnet, men den har inte lett till någon överenskommelse om det brittiska utträdet och förhandlingarna har strandat.

Under en fullsatt presskonferens sa Tusk med ett leende på läpparna att stämningen mellan EU-sidan och britterna är bättre nu än vid mötet i Salzburg för en månad sedan.

– Jag känner att vi är närmare en slutlig lösning och ett avtal. Men det kanske är ett mer känslomässigt än rationellt intryck. Men känslor har också betydelse i politik.

Även EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker som var med under pressmötet säger sig vara övertygad om att det blir ett avtal. Han ser ingen risk för en ”no deal”, det vill säga att inget utträdesavtal kan nås.

– En no deal skulle vara farligt för både Storbritannien och EU. Så istället för att beskriva skillnaderna mellan oss måste vi fokusera på allt som vi är överens om. Det är två-tre beståndsdelar som saknas, men det kommer att bli av.

Den brittiska premiärministern Theresa May har inte kommit med några direkta nyheter under sitt Brysselbesök. Men hon har sagt att hon kan tänka sig att förlänga den övergångsperiod som ska gälla från det brittiska utträdet i mars nästa år fram till åtminstone den 31 december 2020. Det har skapat rubriker och stött på hård kritik på hemmaplan. Det finns en rädsla bland konservativa parlamentsledamöter i Storbritannien att den föreslagna förlängningen är ett sätt att fördröja utträdet ur EU.

Längden på övergångsperioden var dock inget som diskuterades bland toppolitikerna under själva toppmötet. Jean-Claude Juncker sa under presskonferensen att det förmodligen blir en längre övergångsperiod.

– Det är en bra idé och det kommer att ge oss utrymme att diskutera våra framtida relationer.

Vad som blir nästa steg i brexitprocessen är oklart. Det avgörande brexittoppmöte som skulle ha hållits den 17–18 november blir inte av – om inte EU:s chefsförhandlare Michel Barnier kan rapportera om "avgörande framsteg".

Under torsdagen avverkades en annan brännhet fråga där det också råder stor oenighet: migration. Enligt Sveriges statsminister Stefan Löfven har medlemsländerna kunnat enas om flera punkter, men den svåraste nöten att knäcka är inte löst. Den handlar om obligatorisk omfördelning av asylsökande inom EU.

– Där har vi inget beslut, men det arbetet fortsätter. Och det är det som alla är engagerade i och har stark ambition att nå, säger Stefan Löfven.

Här slog istället Sebastian Kurz, förbundskansler för Österrike som är EU:s nuvarande ordförandeland, ett slag för flexibel solidaritet. Det skulle innebära att länder ska kunna betala eller bidra med gränsvakter istället för att ta emot flyktingar.

Stefan Löfven avfärdar förslaget:

– Visst några länder tycker att det vore bra att kunna köpa sig fri och hitta på sin egen väg när det gäller solidaritet i EU. Men det finns ingen enighet i EU om det. Här måste vi se till att alla länder tar sitt ansvar.

Fokus i EU:s migrationspolitik ligger fortsatt på gränskontroll och ökat samarbete med länder i Nordafrika för att stoppa migranter på väg till Europa. Frågorna kommer att diskuteras vidare i februari nästa år. Då hålls ett första toppmöte mellan EU:s medlemsstater och Arabförbundet i den egyptiska turistorten Sharm el-Sheikh.

Stefan Löfven var tidigare skeptisk mot ett sådant möte, men har nu ändrat sig:

– Egypten är redo att ha ett sådant möte och flera av de arabiska länderna kommer att vara där. När vi ser det och att vi ska prata om utveckling i sin helhet då har vi mer kött på benen och då är jag mer positiv till det, säger han.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.