– Jag tror inte på en fungerande lösning så länge man har kvar asylrätten som den ser ut i dag, säger migrationsforskaren Joakim Ruist.
Han argumenterar i stället för att asylrätten borde slopas för att få bort incitamentet för asylsökande att ge sig ut på farliga resvägar och riskera livet på Medelhavet.
Ersättningen är ett kvotsystem där flyktingar kan söka asyl direkt via ambassader i hemländerna eller i grannländer.
– Effektivitetsvinsten i människoliv skulle vara jättestor. Jag tror också att ett sådant ramverk skulle kunna bli generösare än de vi har nu.
Joakim Ruist är utöver migrationsforskare också nationalekonom vid Göteborgs universitet. Där har han tidigare arbetat med forskningsprojekt som pekar på att invandring är en kostnad både i det korta och långa loppet. Dock påpekar han samtidigt att det är en fullt hanterlig kostnad och att det snarare är andra faktorer som sätter käppar i migrationens hjul.
Han pekar ut höstens situation som exempel, där Sverige tog emot 10 000 asylsökande per vecka. Först efter två år på dessa nivåer anser han att det skulle uppstå problem för den svenska välfärdsekonomin.
– Man drar gärna upp ekonomiska argument, men det är sällan vad det egentligen handlar om.
I stället tror han att det finns en folklig ovilja i Europa att ta emot många människor från andra kulturer på kort tid.
– Men människor vill stå på den goda sidan och framstå som öppna.
Detta är också grunden till att Joakim Ruist tror på att en lösning på flyktingkrisen först kan nås genom att avskaffa asylrätten.
– Nuvarande system är inget annat än en absurd fars. I stället borde man avskaffa den här rättigheten och sätta upp ett regelverk som säger vad vi faktiskt menar – att det finns en övre gräns.
Han refererar till ett Europa som med stängsel, pepparspray och gränspoliser gör allt för att hindra människor från att ta sig till EU och söka asyl. Det är inte heller ett nytt fenomen.
– Egentligen gör EU bara mer av det som de har gjort i 30 år – fler murar och avtal med länder. Det har inte fungerat tidigare med nordafrikanska stater. I dag är trycket också mycket större så jag tror inte heller att måndagens avtal med Turkiet kommer att fungera.
Läs också: Gästkrönika Joakim Ruist: Bara början av framtidens migration (2015-12-09)
Kritisk till EU:s agerande i asylfrågan är också Viktor Banke som arbetar med asylrätt på advokatbyrån Nichols & co.
– Det vi ser i dag är ett Europa som inte klarar av att samarbeta och det gör att asylrätten framstår som ganska krånglig.
Men Viktor Banke tycker att asylrätten fungerar till viss del och tror inte att avskaffandet av den är rätt väg att gå. Han hänvisar bland annat till höstens EU-beslut om att 160 000 asylsökande i Grekland skulle omfördelas till andra EU-länder. Hittills har bara 500 personer omfördelats.
– Därför finns det ingenting som talar för att Europa skulle bli mer generöst bara för att vi bevakar gränser ännu hårdare.
På samma sida står Amnesty International. Francesca Pizzutelli är jurist i humanitär rätt och arbetar som rådgivare på huvudkontoret i London.
– Om vi har ett asylsystem som inte respekteras tror jag att svaret på problemet är att skapa bättre respekt för systemet, inte att byta system.
– Det finns lagar mot stöld, men stöld existerar fortfarande. Det betyder inte att lagen mot stöld är fel.
Samtidigt tror inte Francesca Pizzutelli att flykten till Europa upphör bara för att asylrätten avskaffas.
– Jag tror att människor skulle fortsätta fly. Säkerhet och skolgång för sina barn är fundamentala grunder i livet.
Joakim Ruist anser att Amnesty International gör ett bra jobb, men att de utgår från en felaktig verklighet.
– Amnesty diskuterar frågan utifrån att vi ska respektera asylrätten men det vill inte en stor del av Europas befolkning och ledare, säger han och fortsätter:
– Hade det funnits vilja och acceptans att ta emot 15 miljoner människor på några år hade vi klarat det ekonomiskt, men jag tror inte att den viljan finns i dag.