Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

FN:s människorättschef Michelle Bachelet. Arkivbild.
FN:s människorättschef Michelle Bachelet. Arkivbild. Bild: Martial Trezzini/AP/TT

FN-chef: Skräckatmosfär i Belarus

FN:s människorättschef Michelle Bachelet varnar för att den redan allvarliga situationen för mänskliga rättigheter i Belarus håller på förvärras.

– Jag oroas av en ökad utsatthet för journalister och människorättsförsvarare, säger hon i ett möte med FN:s människorättsråd där en rapport om situationen i Belarus lagts fram.

Inför och efter det utdömda valet i Belarus i augusti, som president Aleksandr Lukasjenko påstår sig ha vunnit, har landets oppositionsledare fängslats eller tvingats i exil. Hundratusentals belarusier har gått ut på gatorna i protester av aldrig tidigare skådad omfattning.

Tusentals demonstranter har frihetsberövats.

Politiska brott

Enligt Bachelet hade fram till den 9 februari totalt 246 personer dömts till fängelse för påstådda politiska brott.

I rapporten, som täcker perioden maj till den 20 december, beskrivs godtyckliga gripanden, hundratals anklagelser om tortyr samt hot och trakasserier mot journalister, aktivister och oppositionella.

– Alla dessa kränkningar, som begåtts under straffrihet, har skapat en skräckatmosfär, säger Bachelet.

Belarusiska myndigheter som besvarat rapporten uppger att rättsmyndigheter har fått in 4 644 klagomål om våld och att drygt 1 050 av de anmälningarna har avfärdats.

– Vad vi förstår har inte ett enda av de hundratals klagomål som gäller tortyr och misshandel . . . lett till att en utredning inletts, konstaterar Bachelet.

Straffskärpning

Hon ser särskild anledning till oro när det gäller de förberedelser som nu pågår i Belarus i syfte att ändra lagstiftningen så att straffen han skärpas för deltagande i fredliga demonstrationer.

Hon uppmanar regimen att släppa alla som demonstrerat fredligt.

Den belarusiske FN-ambassadören Juri Ambrazevitj avfärdar rapporten som "mycket subjektiv".

– Belarus regering anser inte att den här rapporten förtjänar att uppmärksammas, säger han via videolänk på mötet.

EU förlängde på torsdagen sanktionerna mot 88 personer knutna till den belarusiska regimen, däribland Lukasjenko och hans son, i ytterligare ett år. Unionen överväger också ytterligare sanktioner med anledning av myndigheternas behandling av oppositionella.

Belarus styrs sedan 1994 av president Aleksandr Lukasjenko och hans auktoritära regering.

Parlamentet har ytterst begränsade befogenheter. I praktiken kontrollerar Lukasjenko och hans regering direkt eller indirekt hela maktapparaten. Presidenten har rätt att utfärda dekret, det vill säga ett slags lagar som inte måste godkännas av parlamentet.

På olika formella grunder underkänns regelmässigt regimkritiker som vill kandidera i president- eller parlamentsval. Endast kandidater som har godkänts av valmyndigheten får hålla valmöten.

Motståndet mot Lukasjenko har under långa tider varit svagt och splittrat och oppositionspartiernas möjlighet att verka är starkt beskuren. Många politiker har trakasserats av polisen, gripits, drivits i landsflykt eller helt enkelt försvunnit.

I samband med presidentvalet förra året lyckades dock regimkritiker samla större och mer öppet stöd än på länge, även om oppositionen fortsatt verkar under mycket svåra förhållanden.

Efter presidentvalet den 9 augusti – då Lukasjenko utropade sig till segrare och hävdade att han vunnit 80 procent av rösterna – utbröt protester av en omfattning som inte skådats sedan Sovjetunionens upplösning.

Alla presidentval sedan 1994 har dömts ut som odemokratiska.

Källa: Landguiden/UI