Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Det gäller inte att få flest röster totalt i det amerikanska valet. Rätt röster i rätt område kan avgöra vem som blir president.  Bild: Ben Gray
Det gäller inte att få flest röster totalt i det amerikanska valet. Rätt röster i rätt område kan avgöra vem som blir president. Bild: Ben Gray

Flest röster totalt innebär inte en presidentpost

Det är de jämna delstaterna som gäller. Donald Trump och Joe Biden koncentrerar all kraft på ett fåtal av dem som måste vinnas. Biden har möjlighet att segra där Trump vann för fyra år sedan.

Det är inte den kandidat som fått flest avlagda röster totalt i USA som vinner presidentvalet. Det gäller istället att vinna delstater (samt District of Colombia, DC, där Washington ligger). Varje delstat har ett antal elektorsröster som baseras på folkmängden. Ju folkrikare, desto fler elektorsröster. Systemet är ”vinnaren tar allt”, vilket betyder att en rösts övervikt ger alla elektorsrösterna i delstaten. Bara två delstater – Nebraska och Maine – har ett proportionellt system.

Totalt finns 538 elektorsröster att vinna. Den kandidat som får 270 eller fler blir ny president.

Antalet elektorsröster i delstaterna baseras på folkräkningar, den senaste genomfördes 2010. Folkräkningen ligger också till grund för hur många av de 435 ledamöterna i kongressen i Washington som delstaterna har. Elektorsrösterna för varje delstat är summan av antalet kongressledamöter plus de två senatorerna. (Alla delstater har två senatorer oberoende av storlek, totalt har senaten 100 platser.)

Kalifornien har flest elektorsröster med 55, följt av Texas med 38, Florida 29 och New York också med 29. Pennsylvania och och Illinois har 20 var. Alla övriga har färre elektorsröster men ingen har färre än 3 , vilket är det antal som även DC har.

Det är ingen idé för presidentkandidaterna att satsa på delstater där valresultatet är givet på förhand. Den största, Kalifornien, röstar traditionellt demokratiskt liksom New York. Texas går oftast till republikanerna. Det räcker inte heller att sätta fokus på några få stora delstater eftersom gränsen 270 elektorer inte nås på det sättet. Istället gäller det i slutstriden att koncentrera kraften till delstaterna där utgången är oviss.

Ingen vågar ta delstaten för given

Florida är sedan flera val tillbaka en jämn delstat och det var här som Al Gore år 2000 förlorade presidentvalet till George W Bush efter en långdragen rösträkning. Sedan dess vågar ingen kandidat ta Florida för given, så inte heller i detta presidentval.

De jämna delstaterna kallas ”swingstater”. Det finns ytterligare några, förutom Florida, som Donald Trump och Joe Biden fokuserar på i slutspurten . Pennsylvania, Iowa, Ohio, Wisconsin och Michigan i första hand. I andra hand North Carolina, Texas, Arizona och Georgia.

Valet 2016 avgjordes av sammanlagt 77 000 röster som i olika valdistrikt i de kritiska delstaterna hamnade i Donald Trumps kolumn.

Nu gäller det för Joe Biden att vinna de röster i Pennsylvania, Ohio , Wisconsin och Michigan som gjorde att vågskålen vägde över till Donald Trump 2016 och för Donald Trump att behålla dem.

LÄS MER: Väljarna som Trump och Biden slåss om

Siktar in sig på särskilda målgrupper

Det handlar inte längre om att bara ha ett brett budskap som går hem nationellt utan att också rikta sig till särskilt utvalda målgrupper i de kritiska valdistrikten som delstaterna är indelade i.

Det kan handla om att tala direkt till kvinnor i de större städernas förorter, till män som förlorat jobben i industriområdena, till unga som inte klarar av att betala för sin utbildning, till grupper som oroar sig för sjukförsäkringen eller till svarta som ser sina möjligheter minimerade av strukturell rasism.

Här är det inte bara kandidaternas fysiska framträdanden vid större eller mindre valmöten som har betydelse. Det gäller att i ännu högre grad ha en närvaro med reklaminslag i tv och på alla upptänkliga plattformar. Ju närmare väljarna desto bättre. Det kallas ”micro targeting” och betyder att några kvarter kan ringas in i ett större bostadsområde med direkt riktade reklaminslag eller till en grupp i en mindre ort på landsbygden med särskilda intressen.

Pengar i kassan avgör

Det enda som sätter stopp för att nästan gå in på individnivå är pengar och brist på reklamtid att köpa i tv. Men det kan lösas med traditionella kampanjbrev. Dörrknackningen har fått ställas in på grund av coroanspridningen och telefonkampanjer är inte lika effektiva längre, eftersom många inte svarar på dolt nummer.

LÄS MER: Trumps kampanjkassa sinar – stoppar reklam i flera delstater

När alla röster räknats efter valdagen den 3 november är det dags för de valda elektorerna i delstaterna, som sammantaget bildar elektorskollegiet, att lägga sina elektorsröster och fastställa valresultatet. Presidentvalet är formellt ett indirekt val. Ifrågasättande av valresultatet skall ske senast den 8 december. Avgörandet i elektorskollegiet sker i år den 14 december. Om oklarheter fortfarande kvarstår då kan Högsta Domstolen avgöra valet, vilket skedde 2000.

Kampanjstaberna för Donald Trump och Joe Biden har ett intensivt arbete framför sig. Varje dygn avgör lokala opinionsmätningar var kraften skall sättas in i ”swingstaterna”. Al Gore förlorade 2000 med omkring 500 röster i Florida. Hillary Clinton vann totalt tre miljoner fler röster än Donald Trump men förlorade med 10 000 röster i Michigan som var med och avgjorde presidentvalet.

Nerverna ligger därför på ytan.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.