Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Förra helgen demonstrerade tusentals Hong kong-bor. Bild: Kin Cheung

Fem namn: Kina pressas allt mer av protesterna i Hongkong

De massiva protesterna i Hongkong har nu gått in på sin fjärde månad. Demonstrationerna startade i protest mot en kontroversiell lag som nu har dragits tillbaka, men har utvecklats till allmänna regeringskritiska protester med krav på ökad demokrati. Vi listar fem nyckelpersoner.
Carrie Lam Bild: Kin Cheung

Carrie Lam

Hongkong

Ett av de krav som framförts av demonstranter de senaste månaderna är att Hongkongs chefsminister Carrie Lam Cheng Yuet-ngor avgår. Förra veckan drog hon slutligen tillbaka den lag som startade protesterna och som skulle möjliggöra utlämnanden av brottsmisstänkta för rättegång i Fastlandskina, där rättssystemet är politiskt styrt och kontrolleras av kommunistpartiet. Hon öppnade också för dialog med demonstranterna.

Bakom protesterna ligger en rädsla för att förlora upplägget med ”ett land, två system” som gett Hongkong betydligt självbestämmande från Kina, genom en egen valuta och ett separat politiskt system och rättsväsende, som härstammar från tiden som brittisk koloni.

Kontrollen över territoriet lämnades tillbaka till Kina först 1997 och Hongkongs rättssystem och egna konstitution som liknar den tidigare kolonialmaktens, ger invånarna såväl press- och yttrandefrihet som rätt att demonstrera – privilegier som människor i Fastlandskina saknar. Enligt Hongkongs egen grundlag ska invånarnas rättigheter och friheter skyddas i 50 år efter överlämnandet till Kina, men kritiker anser att regeringen i Peking redan har börjat inskränka dem.

Efter bland annat fördömanden från USA om polisens behandling av demonstranterna sade Lam i veckan att det är "extremt olämpligt för utländska parlament att på något sätt blanda sig i Hongkongs interna frågor". Även företrädare för Peking-regeringen har varnat utomstående för att lägga sig i och anklagat utländska krafter för att försöka skada regeringen genom att skapa kaos i Hongkong.

Kinas president Xi Jinping. Bild: Dmitri Lovetsky

Xi Jinping

Kina

Protesterna i Hongkong är en av de allvarligaste utmaningarna för Xi Jinping sedan han tillträdde som Kinas president 2012.

Den ljudinspelning som Reuters publicerade för knappt två veckor sedan från ett möte bakom stängda dörrar stärkte misstankarna om att Xi håller hårt i tyglarna på Carrie Lam. I ljudinspelningen kan Lam höras ta på sig ansvaret för att ha initierat Hongkongs största politiska kris på decennier och att hon skulle avgå om hon kunde, men att hon slits mellan kraven från såväl Hongkongborna som regeringen i Peking. Hon förklarar även vid mötet att hennes politiska utrymme är ”mycket, mycket, mycket begränsat”.

Lam’s plötsliga vändning när hon förra veckan meddelade att den kritiserade utlämningslagen skulle dras tillbaka kan därför antas ha godkänts av Xi och hans regering i förväg. Att de i sin tur gått med på en U-sväng kan bero på att de vill lugna ner situationen inför Kinas nationaldag den första oktober, då en stor militärparad är planerad för att uppmärksamma president Xis ledarskap.

I ett tv-sänt tal nyligen listade Xi Hongkong som ett av de största hoten mot kommunistpartiets makt, vilket kan tolkas som att han trots tillbakadragandet av utlämningslagen inte ser med blida ögon på protesterna i staden. Det kan också antas bli svårare för demonstranterna att få igenom sina övriga krav på att polisbrutaliteten ska utredas, att de som gripits under protesterna ska släppas, liksom kraven på större demokratiska friheter, inklusive en reformering av Hongkongs valsystem.

Agnes Chow Bild: Vincent Yu

Agnes Chow

Hongkong

Årets första riktigt stora demonstration genomfördes den 9 juni med över en miljon deltagare. En vecka senare samlades två miljoner demonstranter. Enligt nyhetsbyrån Reuters har över 1000 personer gripits i staden med sju miljoner invånare sedan protesterna började.

Senaste gången Hongkong upplevde större protester var 2014 då Paraplyrörelsen drog folk ut på gatorna. En av studentledarna som då krävde ökad demokrati var nu 22-åriga Agnes Chow Ting. Då utlöstes missnöjet av att polisen vid ett tillfälle använt tårgas, men protesterna präglades främst av kulturella uttryck, en scen med olika talare, filmvisningar och musik.

Årets demonstrationer representerar en helt annan nivå av desperation från båda sidor och har mötts av tårgas i stort sett varje helg, som sedermera utökats med gummikulor, pepparspray och vattenkanoner. Till skillnad från vid Paraplyrörelsens protester, slår flera av dagens demonstranter tillbaka.

Den nuvarande proteströrelsen har inga tydliga ledare och demonstrationerna har framför allt organiserats via sociala medier. Chow Ting har den här gången valt att hålla en relativt låg profil, men deltagit i demonstrationerna och aktivt ställt sig bakom protesterna på sociala medier. I slutet av augusti greps hon tillsammans med Joshua Wong Chi-fung bland annat för att ha deltagit i en olaglig samling två månader tidigare.

Förra året diskvalificerades Chow Ting från att ställa upp i valet till kongressen, eftersom partiet och organisationen Demosistō som hon var med och grundade jobbar för självbestämmande, vilket myndigheterna har tolkat som ett stöd för självständighet.

Joshua Wong. Bild: Michael Sohn

Joshua Wong

Hongkong

Som 15-åring startade Joshua Wong Chi-fung 2011 studentaktivistgruppen Scholarism tillsammans med vännen Ivan Lam som ett svar på Fastlandskinas planer på att införa pro-kommunistisk moralisk utbildning i Hongkongs skolor. 2014 presenterade gruppen en plan för att reformera Hongkongs valsystem och lobbade för att medborgare skulle kunna nominera kandidater till posten som chefsminister i Hongkong 2017, som annars var tvungen att godkännas av regeringen i Peking.

2014 greps Wong Chi-fung i samband med Paraplyrörelsens protester. Tre år senare dömdes han tillsammans med två andra studentledare för att under protesterna ha tagit sig in på det avspärrade Medborgartorget. Året efter nominerades de och Paraplyrörelsen av kongressledamöter i USA till Nobels fredspris för sina ”fredliga ansträngningar för politiska reformer” och för att skydda Hongkongs autonomi och frihet".

Efter att Wong Chi-fung återigen greps tillsammans med Agnes Chow för ett par veckor sedan vände han sig till utländska makthavare och sa ”Vi ska aldrig ge upp. Jag uppmanar det internationella samfundet att sända ett tydligt budskap till President Xi: Att skicka trupper eller använda undantagstillstånd är inte vägen ut [ur det här]. Vi kommer att fortsätta vår kamp oavsett hur [mycket] de griper eller åtalar oss.”

Åtgärden att dra tillbaka den kontroversiella utlämningslagen i förra veckan kommenterade han i sociala medier som många andra med orden ”För lite, för sent”.

Jimmy Lai (med paraplyet). Bild: Voice of America

Jimmy Lai

Hongkong

I början av augusti stängdes flygplatsen i Hongkong tillfälligt efter sammandrabbningar mellan polis och demonstranter. De inställda flygen påverkade främst företag, men oroligheterna har fått tydliga konsekvenser för besöksnäringen i stort. I augusti minskade antalet besökare till Hongkong med 40 procent jämfört med förra året och såväl försäljningen som exporten har dalat.

Hongkongs status som globalt finansiellt centrum lyfts ofta som en motvikt för att Peking inte ska slå ner protesterna militärt, vilket skulle skada den ekonomiska stabiliteten såväl som Kinas internationella rykte. Samtidigt är Fastlandskina Hongkongs viktigaste affärspartner och att stöta sig med regeringen i Peking är känsligt för de företagare som inte vill riskera sina tillgångar.

En av få multimiljonärer i Hongkong som öppet uttalat sitt stöd för protesterna är Lai Chee-Ying, mer känd som Jimmy Lai. Efter att ha flytt från Kina 1960 jobbade han sig upp inom textilindustrin och startade så småningom en framgångsrik klädkedja. Massakern på Himmelska fridens torg väckte hans politiska intresse och i mitten av 1990-talet startade han en Peking-kritisk tabloidtidning, blev mediemogul och en av de mest framstående symbolerna för spänningarna mellan Hongkong och Peking, vilket har föranlett såväl dödshot som angrepp med molotovcocktails.

Lai har kritiserats för sina kopplingar till USA och av Peking anklagats för att gå landets underrättelsetjänst CIA:s ärenden. Men han har inte låtit sig skrämmas. Under de senaste månadernas demonstrationer har han både deltagit själv och genom sin tidning uppmanat andra att ansluta sig.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.