Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Mordet på 19-åriga Uyinene Mrwetyana på ett postkontor har skakat Sydafrika. Bild: Mia Holmberg Karlsson/TT

Fem namn: De unga kvinnorna som format världshistorien

Flickor och unga kvinnor formar just nu vår syn på några av samtidens stora samhällsfrågor. Och en flicka är för evigt symbolen för kampen mot ondskan. Hennes livsöde manar oss att aldrig glömma.
Anne Frank. Bild: PRESSENS BILD

Anne Frank

Nederländerna

Det fanns en tid när Anne Frank tittade rakt in i kameran med glada ögon. Bilden är från 1940, hon sitter vid ett bord och skriver. Men snart skulle allt förändras. Tyskland invaderade Nederländerna och förföljelsen av judar där inleddes. Familjen Frank hade ingenstans att fly. Flytten från Tyskland undan nazisterna 1933 hade bara givit familjemedlemmarna en tillfällig lättnad i Amsterdam.

Gömstället på vinden i en kontorsbyggnad, som tillhörde Anne Franks far Otto, blev 1942 den säkraste platsen som fanns att uppbringa. Men 1944 förråddes föräldrarna, döttrarna Margot och Anne och ytterligare personer som tagit sin tillflykt till vinden. Familjen Frank fördes till olika koncentrationsläger. Flickorna Anne och Margot dog i Bergen – Belsen. Anne var 15 år, Margot tre år äldre. Då var det bara månader innan koncentrationslägret befriades av de allierade och nazisternas grymheter inte längre gick att dölja.

Anne Franks dagbok räddades till eftervärlden, nazisterna som grep och deporterade familjen såg inget värde i en liten flickas tankar. Fadern Otto överlevde, fick tillbaka Annes undangömda anteckningar som publicerades första gången 1947. Sedan dess har dagboken givits ut i femtio länder, den senaste upplagan kom 2005.

Anne Frank var en av alla miljoner judar , romer och handikappade som nazisterna beslutat döda. Men de kunde inte förinta henne som budbärare till framtida generationer. Anne Frank lever vidare. Med henne som symbol glöms eller förlåts aldrig nazisternas brott mot mänskligheten.

Malala Yousafzai Bild: Christophe Petit Tesson

Malala Yousafzai

Pakistan

Malala önskade egentligen bara en sak. Att hon och andra flickor skulle få gå i skolan hemma i Swatdalen i Pakistan. Hon var en femtonårig flicka som vägrade att infoga sig i talibanernas skolförbud.

Det blev för mycket för de bokstavstrogna männen som bestämde sig för att visa vilka som bestämde. Malala sköts i huvudet och nacken 2012. Det såg till en början ut som om attentatsmännen lyckats tysta Malala, hon svävade mellan liv och död. Men mirakulöst – och efter avancerad sjukvård och en rad operationer i Storbritannien – överlevde hon. Hennes far hade uppmuntrat henne att gå i skolan, nu satt han och modern vid sjukhussängen och bad för att hennes liv skulle räddas.

Malala hade kunnat ge upp sin kamp för flickors skolgång, hon bor numera i Storbritannien och studerar på Oxforduniversitetet. Men hon gjorde tvärtom. Så snart som hon återhämtat sig tillräckligt för att lämna sjukhuset valde hon att skriva, tala och resa för att påminna om förtrycket mot kvinnor inte bara i sitt hemland. Rätten till skolgång är det viktigaste för att flickor skall kunna påbörja liv där jämställdhet mellan män och kvinnor är målet.

Malala är oförtröttlig i sitt arbete världen över. 2014 tilldelades hon Nobels fredspris.

Världsledare ville gärna möta henne och lät sig fotograferas med den modiga flickan som fortfarande säger att hon är beredd att offra sitt liv för det hon tror på. Men med åren har presidenter, premiärministrar och utrikesministrar visat allt mindre engagemang för Malala. Hennes lyskraft finns där fortfarande men nu är är kraven som hon ställer konkreta. Hon säger att hon inte är intresserad av tomma ord och fototillfällen. Det är insatserna som görs som är avgörande. Ledarna bedöms efter resultaten.

Nadia Murad Bild: Lise Åserud

Nadia Murad

Irak

Det var IS terror som fick världen att förstå vad folkgruppen yazidier utsattes för.

IS brutalitet mot yazidierna beskrivs av FN som brott mot mänskligheten och som krigsbrott.

Män och pojkar över tolv år skildes från sina familjer och dödades om de vägrade att konvertera.

Kvinnor och flickor utnyttjades som sexslavar och såldes även på slavmarknader, flickorna var så små som nio år.

Det finns en återhållen, juridisk ton i FN:s rapport. Men slutsatsen är skrämmande tydlig:

”IS försökte utrota yazidierna genom mord, sexslaveri, slaveri, tortyr och omänsklig behandling. De tvingades till en utdragen och långsam död, kvinnor och män separerades, de tvingades tvångskonvertera. Barn rövades bort från sina familjer och tvingades att leva med IS -krigare.”

Nadia Murad var en av de unga kvinnorna som 2014 togs som sexslavar och som fördes bort från hembyn sedan över 600 mördats, bland dem hennes bröder. Hon torterades och våldtogs men lyckades till sist fly. Ett år senare inbjöds hon till FN:s säkerhetsråd för att detaljerat berätta om IS brott och om sina egna umbäranden.

Margot Wallström tog, som utrikesminister, emot Nadia Murad och berördes djupt av flickornas och kvinnornas öden. Wallström sade efteråt att hon aldrig träffat någon med så djupt sorgsna ögon som Nadia Murad.

Nadia Murad har utsatts för allvarliga hot för att hon berättar – och lever på skyddad bostadsort – men har inte upphört att vittna om IS brott. Hon fick 2018 Nobels fredspris för sitt arbete mot sexualiserat våld som vapen i krig och konflikter.

– Jag ger aldrig upp, säger hon. Och jag kommer att fortsätta kämpa så länge jag lever.

Greta Thunberg. Bild: Pontus Lundahl/TT

Greta Thunberg

Sverige

Från ensam skolstrejkare för klimatet utanför Riksdagshuset i Stockholm till fixstjärna för den globala miljörörelsen. 16-åriga Greta Thunberg har på ett år flyttat fram positionerna för klimataktivismen på ett sätt som få kunnat ana.

Greta är numera sparsam med att redovisa sina detaljkunskaper, utan nöjer sig oftast med att hänvisa till vetenskapen. Det finns tillräckligt med större forskningsrapporter som lätt kan användas som grund för dem som tar klimatkrisen på allvar. Det behövs inte längre så mycket ringande i väckarklockorna, alltfler vet redan att insatserna behöver göras nu och att det inte finns någon övertid. Panik är ett ord som Greta gärna använder.

Greta Thunberg fångar upp ungas engagemang över en hel värld med sin uppmaning att pressa politikerna att agera. Nu har hon en enorm publik som lyssnar när hon med USA som bas skolstrejkar utanför Vita huset, talar vid FN:s klimattoppmöte och omhuldas av generalsekreteraren Antonio Guterres.

Men USA:s president Donald Trump deltog inte i detta möte, han vill inte bli uppläxad av Greta från Sverige. Brasiliens president Javier Bolsonaro är inte heller intresserad. Trump kunde dock inte låta bli att senare håna Greta Thunberg i en tweet.

Det är besvärligt för Gretas kritiker att hantera att hon lyckades ta sig över Atlanten utan att flyga. Tävlingssegelbåten – som hon färdades med – hade fått många att tveka om syftet med närvaron i USA var värt strapatsen.

Men Greta satsar så länge som intresset varar, både för henne och klimatet. Hon finns på listan över kandidater till årets fredspris. Kanske blir hennes kamp belönad.

Bild: Instagram

Uyinene "Nene" Mrwetyana

Sydafrika

Statistiken i Sydafrika från 2018 talar sitt tydliga språk. En kvinna dödas var tredje timme. 110 våldtäkter anmäls varje dag. Men det var universitetsstudenten Nenes öde som gjorde att kvinnor över hela Sydafrika fick nog.

19-åriga Nene skulle nyligen hämta ut ett paket på posten i Claremont i Kapstaden. Det slutade med att hon våldtogs och blev ihjälslagen med en postvåg av en anställd på postkontoret. Men istället för att bara bli ytterligare en mördad kvinna i statistiken ledde hennes död till våldsamma protester och slagordet ”Am I next” – är jag den nästa – sprids som en löpeld.

Kvinnor i alla åldrar demonstrerar och kräver förändringar. Att poliser dessutom våldtar kvinnor som anmäler vad de utsatts för är en realitet, enligt den oberoende tillsynsorganisationen för polisen, IPID.

Sydafrikas tidigare president Jacob Zuma gifte sig sex gånger utan att skilja sig från tidigare fruar och anklagades för våldtäkt men friades. Det fanns inte mycket hopp om att Zuma skulle engagera sig för kvinnors utsatthet i Sydafrika.

Med den nye presidenten Cyril Ramaphosa skulle det bli en annan tid. Men det var först när tiotusentals kvinnor för några veckor sedan gav sig ut på gatorna och protesterade med Nenes porträtt på plakaten som Ramaphosa kände sig tvingad att reagera. Till en början var det med ett valhänt tal på temat ”jag förstår vad ni går igenom” men ropen ”nu är det nog” överröstade presidenten. I ett tv-sänt tal till nationen lovade Ramaphosa senare att genomföra en serie åtgärder och sade att våldet mot kvinnor i Sydafrika är en nationell kris.

Uyinene ”Nene” Mrwetyanas död blev den tändande gnistan till en nationell protestvåg som inte går att stoppa.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.