Första snön faller i strömfattigt Kiev

De ryska attackerna mot Ukrainas infrastruktur har försatt Kiev i ett allt längre mörker. President Volodymyr Zelenskyj har varnat för kylan och nu har den första snön fallit. Invånarna i Kiev rusar efter generatorer och den nya marknaden banar väg för entreprenörer i den sargade ekonomin.
– Allt kan bli business bara man är vaken, säger kaféägaren, Anton Martjenko.

ANNONS
|

Den första snön har nått Kiev. Den vita snön reflekteras vackert mot Kievs gyllene karaktäristiska ortodoxa kyrktorn. Längre ner för vägen står juldekorationerna i gröna och röda färger. Bilderna från tidigare vintrar är idylliska och om det inte vore för att krigets höst går över i vinter 2022 hade det varit lika vackert i år.

I förrgår skickade Ryssland över 100 robotar mot landet som slog ut viktig infrastruktur. De strömlösa timmarna som normalt är runt sex timmar per dag har blivit fler. De följer inte heller det schema som man upprättat för staden.

Kylan som så många talat om, som man befarat, har kommit till Ukraina.

ANNONS

– Innan kriget sålde vi bara ett par generatorer i månaden. Efter den 24 februari sålde vi snabbt 150 på bara några veckor. Nu har vi fler beställningar än vad tullen hunnit registrera, berättar Oleksander Muksjimenko.

Han arbetar sedan 15 år tillbaka på ett stort varuhus för hushållselektronik och byggmateriel. Han berättar att han aldrig sett sådan rusch efter värmegenerator tidigare.

– Vi har bara kvar de billigare modellerna nu, och dem vill ingen ha. Några tycker att de låter för mycket. Andra anser att deras kapacitet knappt räcker till att värma husen. Det är hursomhelst en extrem efterfrågan, säger han.

"Det är inte värst för oss som bor i stan. De som bor i byarna har det mycket värre och har ofta inte råd med generatorer", säger Oleksander Muksjimenko.
"Det är inte värst för oss som bor i stan. De som bor i byarna har det mycket värre och har ofta inte råd med generatorer", säger Oleksander Muksjimenko. Bild: Rasmus Canbäck

Själv var han sent ute med att beställa till sin egen familj.

– Fram till 10 oktober tänkte vi att det skulle vara lugnt, att det skulle lösa sig … men så kom robotattackerna och sedan dess har allt vänt.

Uppmaningen: Flyktingar håll er borta

På gatorna i Kiev är det många som refererar till den 10 oktober. Datumet då Ryssland avfyrade robotattacker mot centrala Kiev och flera viktiga mål för kraft- och elinfrastruktur i Ukriana.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppmuntrade kort därefter landets flyktingar att inte återvända innan våren kommer. Över en tredjedel av landets elproduktion slogs ut av de ryska robotattackerna. Budskapet var tydligt från presidenten: "vintern kommer att bli kall".

ANNONS

Under kriget har budskapet till dem som lämnat landet varit att komma tillbaka så snart som möjligt. I takt med att kriget fortlöpt har arbetslösheten stigit i höjden och ekonomin blivit alltmer sargad.

I oktober rapporterade FN:s flyktingorgan UNICEF att 7,6 miljoner människor lämnat Ukraina och uppemot 7 miljoner blivit internflyktingar. En beskedlig del av den första siffran är människor som Ryssland tvångsförflyttat från ockuperade områden.

Sargad ekonomi

Enligt Världsbanken förväntas Ukrainas ekonomi att försämras med 35 % innan årsslutet och siffran på ökad arbetslöshet följer samma utveckling.

Under sommaren röstade det ukrainska parlamentet igenom en tillfällig arbetsrättreform som blivit kraftigt kritiserad av landets fackförbund och arbetsrättsjurister. Dels innebär den förenklade processer i att säga upp människor, dels att arbetsfördelningen under krigstid kan minskas från fler till färre tjänster utan att arbetsbördan påverkas.

George Sandul är arbetsrättsjurist. Han biträder personer inom tung industri.

– Låt oss säga att tre personer jobbar 120 timmar på en vecka. 40 timmar per person. När en av dem avskedas för att han lämnat landet fördelas de 120 timmarna om till två i stället för tre personer – och utan att vare sig löne- eller anställningsvillkor justeras. Visst påverkar det arbetsmiljön och antalet arbetsplatsolyckor ökar, säger han.

ANNONS

George Sandul förklarar att det är möjliggjort i och med lagförändringarna som sägs vara under krigstid, men som befaras bli permanenta.

– Det blir möjligt eftersom parlamentet i mars röstade för en lag som tillåter att arbetsveckan utökas till 60 timmar. Men i juli antogs en lag som tillåter en sådan ökning endast på företag som arbetar med kritisk infrastruktur – såsom elanläggningar. Man säger att detta råder under krigslagarna, men samtidigt finns en klausul om att utreda en permanent implementering, säger han.

Med de ödelagda kraftstationerna har arbetsbördan för elektriker och ingenjörer som reparerar dem ökat avsevärt. I Charkiv lämnade 20 procent av elektrikerna när kriget startade och rapporter kommer från hela landet att det saknas kunniga reparatörer akut. Likaså är de extra timmarna som många arbetar oavlönat.

I delar av landet, särskilt i de krigsdrabbade områdena, är elektriciteten så gott som helt utslagen dygnet runt. I dessa områden råder dessutom krigslagar vilket försvårar för både företag och lokala myndigheter att nå ut till områden. Det är inte ovanligt att temperaturerna i Ukrainas inlandsklimat når ner mot 20 minusgrader.

Säljer el till entreprenörer

Däremot har bristen på elektricitet i huvudstaden även öppnat upp nya möjligheter. I sociala medier syns unga entreprenörer ta emot beställningar på generatorer från Tyskland och flera hemsidor har skapats med information vad man ska tänka på.

ANNONS

Anton Martjenko var en av kaféägarna som tidigt förstod att de unga it-människorna som sökte sig till hans kafé för att arbeta var en tillgång snarare än en motgång. Medan andra kaféer jagade bort dem som sökte internet och värme så köpte han in en generator.

– På något sätt fick jag tag på en stor generator som vi nu har på innergården. Den kan producera tillräckligt med energi för hela kvarteret, så nu tjänar jag pengar på att sälja elektricitet till butikerna, säger han.

På det hippa Brew Café som han driver ligger datorerna med personliga klistermärken på rad. Den som vill arbeta på kaféet lovas elektricitet, internet och – inte minst – värme hela vintern. För att ha en plats får man betala hundra dollar i månaden. I det ingår tillgång till ett nyinrättat gym på nedervåningen.

– Nu hjälper jag andra kafé- och fastighetsägare att göra samma sak. Jag är mellanhand för att sälja likadana generatorer som den som jag har köpt in. Allt kan bli business bara man är vaken, säger han.

Hans kafégäster Alina och Valeria pustar ut över att vara där.

– Det är mycket bättre än att vara hemma. Här får vi allt som vi behöver för att göra våra jobb. Dessutom betalar våra företag för att vi ska sitta här i stället för att anpassa våra lägenheter efter omständigheterna, säger Alina.

ANNONS

LÄS MER:Roboten slog ner i bostadshuset: ”Plågar oss”

LÄS MER:Kievborna bunkrar vatten – och vägrar släppa på motståndet

LÄS MER:Kraftig elbrist i Kiev efter ryska attackerna

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS