Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

En kaféägare i amerikanska Marysville håller stängt i eftermiddagsvärmen. Termometern visar 104 grader Farenheit, motsvarande 40 grader Celcius.
En kaféägare i amerikanska Marysville håller stängt i eftermiddagsvärmen. Termometern visar 104 grader Farenheit, motsvarande 40 grader Celcius. Bild: Andy Bronson/AP/TT

Experter: Värmeböljorna blir mer extrema

Rekordhettan har chockat västra Nordamerika, men klimatforskarna är inte förvånade.
‒ Att värmeböljorna blir varmare ligger helt i linje med vad vi förväntar oss, säger meteorologiprofessorn Gunilla Svensson.

På tisdagen noterades den högsta temperaturen i Kanadas historia när en väderstation utanför Vancouver uppmätte 49,5 grader. I amerikanska Portland, ungefär 50 mil söderut, har termometern visat 46,7 grader.

Extremhetta på så nordliga breddgrader är ovanligt, men egentligen inte oväntat, enligt Gunilla Svensson, professor i meteorologi på Stockholms universitet.

– Vi kan inte säga att klimatförändringarna ligger bakom en enskild händelse, men när klimatet blir varmare blir maxtemperaturerna också högre. Att värmeböljorna blir varmare ligger helt i linje med vad vi förväntar oss, säger hon.

Inte heller Klimatpolitiska rådets ordförande Johan Kuylenstierna är överraskad.

– Jag skulle säga att det mer är en bekräftelse på vart prognoserna pekar, särskilt förvånad kan jag inte säga att jag blir, säger han och tillägger:

– Värmeböljor förekommer naturligt, om man då ökar energiinnehållet i atmosfären och ökar medeltemperaturen med två grader över land, då finns risken att en värmebölja blir ännu varmare och ännu längre.

Flera olika faktorer

Var och när värmeböljor uppstår påverkas av såväl naturliga variationer som lokala omständigheter. En snöfattig vinter innebär exempelvis att luften snabbare värms upp eftersom det finns mindre vatten i marken.

‒ Det är många faktorer som spelar roll för exakt hur det blir, men den bakomliggande orsaken är klimatförändringarna som gör att den här typen av extrema väder kommer att bli mycket vanligare, säger Gunilla Svensson.

Om värmeböljorna blir fler till följd av klimatförändringarna är osäkert. Däremot tyder forskning på att de blir mer utdragna.

‒ Det finns en trend som visar att värmeböljorna blir längre, säger Johan Kuylenstierna.

Samhället inte redo

Värmeböljan har både mänskliga och ekonomiska kostnader. Från västra Nordamerika rapporteras om fler dödsfall än normalt och stängda butiker. Politiker talar om behovet av att "hålla ihop" för att klara utmaningen. Samhället tycks inte ha varit redo.

‒ Jag tror att det ligger i detta med breddgraden. Att man inte är beredd för att man planerar sitt samhälle efter det klimat man har, inte det man kommer få. Man tar inte höjd för det här, säger Gunilla Svensson.

‒ Men om vi inte gör något åt klimatförändringarna så kommer jorden fortsätta att bli varmare, då kommer vi också komma upp i högre temperaturer.

"Väldigt stark varningsklocka"

Johan Kuylenstierna pekar på att Sveriges beredskap prövades under sommaren 2018. När torkan slog mot landets bönder kunde bristen lösas genom matimport, men vad händer i framtiden om flera jordbrukssystem slås ut samtidigt?

‒ Det här är en väldigt stark varningsklocka, säger Kuylenstierna om värmen i västra Nordamerika.

‒ I stället för vart hundrade år kanske vi får en sån här värmebölja vart tionde år. Och här ser vi effekterna med hundratals döda och att de mest sårbara drabbas hårdast, precis som under pandemin.