Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Några få bilar syns på Rangoons gator på måndagsmorgonen.
Några få bilar syns på Rangoons gator på måndagsmorgonen. Bild: Thein Zaw/AP/TT

Experter om kuppen: Allvarligt och oväntat

Militären har tagit makten i Myanmar och stängt de flesta kommunikationsvägarna in och ut ur landet. Gatorna i Rangoon ligger öde.
– Det är klart att det är allvarligt. Frågan är hur omvärlden kommer att reagera, säger Sydostasienexperten Bertil Lintner.

Svenska Burmakommittén samarbetar med 15 organisationer i Myanmar och verksamhetschef Kristina Jelmin konstaterar lättat att de har varit i kontakt med alla. Medarbetarna verkar vara i säkerhet.

– Vi är väldigt oroliga för våra organisationer, många är ju oppositionella. Vi är oroliga för fler räder mot aktivister, men det verkar hittills inte ha hänt. Men det är väldigt sorgligt det här, säger hon.

I landets största stad Rangoon är läget förhållandevis lugnt.

– Det är öde på gatorna. Folk är hemma, de var ute och försökte få ut pengar på bankerna, men de stängdes och då gick de hem. Det är bara folk som försöker skaffa mat som är ute, säger Jelmin.

Det är inte en massa militärer som patrullerar gatorna.

– De har stängt alla telefonlinjer och mobilt internet är nere men vissa uppkopplingar hemma verkar fungera. På tv pratar militären i sin egen kanal, de andra sänder inte.

"Kommer oväntat"

Myanmars ledare Aung San Suu Kyi och presidenten Win Myint finns bland dem som fördes bort i gryningen, men det är inte bara de kända namnen som har gripits. Det är lokalpolitiker, oppositionsledare, opinionsbildare samt människorättsaktivister. Svenska Burmakommittén har fått en lista på 35 namn, säger Jelmin.

– Det här kommer väldigt oväntat. Vi trodde verkligen inte att det skulle bli en statskupp.

Myanmar styrdes av militären fram till dess att demokratiska reformer inleddes 2011. Bertil Lintner, Sydostasienkännare och journalist bosatt i Thailand, säger att kuppen genomförs med stöd i den militära grundlag som antogs i en riggad folkomröstning 2008.

– Det är naturligtvis så att militären har tröttnat på de civila politikerna som vill ändra på konstitutionen och styra landet på sitt sätt. Det var inte det som var tanken när man genomförde de så kallade reformerna 2011 och öppnade sig mot omvärlden.

Militären trodde att de skulle kunna kontrollera parlamentet genom partiet USDP. Men det gick inte och man förlorade mot Aung San Suu Kyis parti NLD i valen 2015 och 2020 med stor marginal, enligt Lintner.

– Man pratade om att det var fusk utan något bevis eller exempel på fusk, säger han.

På måndagen skulle det nytillträdda parlamentet samlas för första gången – då gick militären in.

– Det är klart det är allvarligt. Frågan är hur omvärlden kommer att reagera och om det kommer att ha någon betydelse över huvud taget, vilket jag tvivlar på. Men trycker man på för mycket på Burma så är de tillbaka i Kinas grepp och det var för att komma bort från det greppet som man genomförde reformerna för tio år sedan.

Kopplingen till Kina, som landet gränsar till i norr, är historiskt stark. Lintner tror att Kina kommer att anpassa sig efter utvecklingen genom handel och internationellt stöd.

– Man vill inte att Kina ska ta tillbaka sitt inflytande men det har man gjort.

Impopulär militär

Kristina Jelmin ställer sig frågan: Vad händer nu?

– Vi undrar också vad som kommer. Den nyvalda regeringen har enormt stöd. Den fick 83 procent av de valbara platserna i parlamentet och det finns en stark opinion mot att militären ska ta över.

Att militären trots allt har tagit makten kan enligt henne bero på tre faktorer:

– Först kom det jättestora nederlaget i valet, sedan kom de med anklagelser om valfusk, som inte togs väl emot. Och så har militären krävt att måndagens invigning av parlamentet skulle skjutas upp.

Martin Yngve/TT

Niklas Svahn/TT