Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Italiens premiärminister Giuseppe Conte och EU-kommissionens nuvarande ordförande Jean-Claude Juncker möttes under onsdagen i Bryssel. Trots utlovad mildare flyktingpolitik ser statsvetare inte någon mildring av högerpopulismen i Europa. Bild: Francisco Seco

Experter: Inga tecken på högerpopulismens tillbakagång

Högerpopulistiske Matteo Salvini har förlorat makten och premiärminister Giuseppe Conte lovar ett slut på populistisk anti-EU politik.
Så blir det knappast.
Det finns inga tecken på högerpopulismens tillbakagång i varken Italien eller resten av Europa, enligt statsvetare.

Efter politiska utspel och regeringskollaps har Italien fått en ny regering och lyckats undvika ett nyval. Den nya koalitionen består av anti-etablissemangspartiet Femstjärnerörelsen (M5S), socialdemokratiska Demokratiska partiet (PD) och det lilla vänsterpartiet Fria och lika (LeU).

Detta innebär att Legas omstridde ledare Matteo Salvini petas från makten. Som landets inrikesminister drev han en hård migrationspolitik.

Salvinis efterträdare – den tidigare prefekten i Milano Luciana Lamorgese – lovar nu en mjukare attityd. Hon har stor erfarenhet från arbete med asylsökande och säger sig vilja nysatsa på dialog med EU kring migrationspolitiken.

Ny utrikesminister blir M5S-ledaren Luigi di Maio – den yngsta i Italiens historia, bara 33 år gammal – vill framför allt se över Dublinförordningen.

Så innebär detta en försvagad högerpopulism i Italien?

– Nej, Salvini är borta från regeringen, men han fick stort stöd i valet till EU-parlamentet, säger Ann-Cathrine Jungar som forskar på högerpopulistiska partier vid Södertörns högskola.

I vårens EU-val blev Lega landets största parti med 34 procent av rösterna, jämfört med 17 procent i det italienska parlamentsvalet 2018. Det blev det en tydlig temperaturmätare på Salvinis popularitet bland italienarna.

LÄS MER: Ny italiensk regering tar ett steg åt vänster

Kan öka sin popularitet

Många tror att Salvini har stora chanser att behålla sina opinionssiffror även i opposition. Detta eftersom den nya regeringen har stor press på sig att rädda den krisande italienska ekonomin. Italien är det näst mest skuldsatta EU-landet efter Grekland.

– Jag följer Salvini på Facebook. Han är där varje dag och mobiliserar väljare. Han är väldigt karismatisk, åker runt mycket, lägger ut kattbilder och pratar på ett folkligt sätt. Han framhåller att Lega är det enda alternativet som står för vad vanligt folk tänker. Och det är något som han kan göra ännu mer nu när han sitter i opposition, säger Ann-Cathrine Jungar.

Det går inte utesluta att den omstridde Lega-ledaren till och med kan öka sin popularitet.

– Jag tror att den här lösningen i Italien med Conte, PD och Femstjärnerörelsen lämnar väldiga möjligheter för Lega att växa. Salvini är en effektiv agitator som regeringsman, men minst lika mycket som oppositionsledare, säger Anders Widfeldt, statsvetare vid skotska University of Aberdeen.

Han ser inget som pekar på att de högerpopulistiska, främlingsfientliga och nationalistiska krafterna är på tillbakagång i Europa.

– Det finns inga tecken på att det har stagnerat eller är på väg ner, säger han.

Han radar upp flera exempel som stärker tesen, som Sverigedemokraternas senaste framgångar, men också belgiska Vlaams Belang.

LÄS MER: Italiens regering klarade förtroenderöstning

"De tror på bilden att etablissemanget beter sig illa"

I Österrike har högerpopulistiska Frihetspartiet (FPÖ) tappat något i popularitet efter den uppmärksammade skandalvideon. Men när landet går till nyval om drygt två veckor utmanar de socialdemokratiska SPÖ om en andraplats.

– De likt andra högerpopulistiska partier har så lojala väljare. Väljarna röstar inte bara som en sorts blind protest utan de tror på bilden att etablissemanget beter sig illa och att partiet är de enda som står upp för den lilla människan, säger statsvetaren.

Att på kort tid bygga upp en trogen väljarkår är något som känns igen hos flera högerpopulistiska partier. Problemet som kan uppstå när partiet hamnar i regeringsställning är att väljarna beskyller dem för att vara en del av makteliten och att de inte är lika principfasta längre.

Det är vad som hände i Danmark där Dansk Folkeparti (DF), som var stödparti till den förra regeringen, backade rejält i vårens EU-val och folketingsvalet i juni.

Partiets motvind hade också att göra med att klimatet var den viktigaste frågan bland de danska väljarna.

Men samtidigt som DF har gått tillbaka har det skett en radikalisering på högerflanken, enligt Hans Mouritzen, seniorforskare vid det danska Institutet för Internationella studier (DIIS). Två nya partier dök upp i valet, främlingsfientliga Stram Kurs och Nye Borgerlige, där bara den sistnämnda tog sig över riksdagsspärren på två procent.

– Dansk Folkeparti har kritiserats för att de har blivit för slappa. Nu kan man höra på deras uttalanden att de försöker kompensera det och att de försöker tränga undan de här nya partierna, säger Hans Mouritzen och tror att de kan växa i opposition.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.