Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Bild: Henrik Montgomery/TT

Expert: Ryska skenval i Ukraina tecken på panik

De ryska ockupationsstyrena i ukrainska Luhansk, Donetsk och Cherson har spikat datum för skenomröstningar med syftet att ansluta regionerna till Ryssland.
Ett tecken på stor brådska i samband med den ukrainska motoffensiven, enligt Rysslandskännaren Gudrun Persson.
– Rädda vad som räddas kan, så tolkar jag det.

Redan på fredag inleds de så kallade folkomröstningar som ska ge Moskva möjlighet att påstå att de ukrainska regionerna Luhansk, Donetsk och Cherson tillhör Ryska federationen.

Att de sker så snart anses tyda på att Ryssland känner panik inför Ukrainas motoffensiv i Charkiv, som gränsar till både Luhansk och Donetsk, samt Cherson där ukrainska styrkor också haft stora framgångar.

– Om de har sådana skenomröstningar för att ansluta sig till Ryska federationen så blir ju offensiven ett angrepp på Ryssland. Man hoppas att det på något sätt ska lägga sordin på den ukrainska offensiven, säger Gudrun Persson, Rysslandsforskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Även i Zaporizjzja har det under tisdagen fattats beslut som ska föra området mot Ryssland.

En sådan skenomröstning skedde på Krimhalvön som Ryssland annekterade i direkt strid mot folkrätten 2014. Fastän Ukraina hela tiden sagt att målet är att återerövra all ukrainsk mark har ukrainska styrkor ännu inte gått ned till Krim under kriget.

– Det ser man som ett angrepp på det ryska moderlandet, och då har ju Putin hotat med eskalering.

Ökar stödet hemma

Den 24 februari, dagen då den ryska storinvasionen av Ukraina inleddes, sade den ryske presidenten Vladimir Putin att en "direkt attack mot vårt land" – något som Kreml alltså skulle klassa de ukrainska regionerna som efter folkomröstningarna och den efterföljande anslutningen – skulle leda till ett krig vars like världen aldrig skådat. Uttalandet har tolkats som hot om att använda massförstörelsevapen.

– Man ska inte utesluta användandet av taktiska kärnvapen. Men man ska inte heller överdriva risken, för det är en väldig skillnad att gå från hot till att faktiskt ge order att använda dem, säger Gudrun Persson.

Förutom förhoppningen att annekteringar skulle ha en avskräckande effekt för den ukrainska militären kan skenomröstningarna även ge Putin större stöd för kriget på hemmaplan.

Gudrun Persson tror att Putin vill undvika en officiell krigsförklaring och allmän mobilisering så långt det går. Men frågan uppges vara uppe för debatt nu, till följd av Ukrainas framryckningar i de ockuperade områdena. Det skulle bli lättare att genomföra om Ukraina attackerar områden som påstås tillhöra Ryssland.

Höjer stridsviljan

Det kommer också bli lättare att placera större vapensystem, som Iskanderrobotar, på områden som Kreml klassar som ryska.

Ytterligare en faktor som tros ha skyndat på beslutet om skenomröstningar är den falnande stridsviljan som länge rapporterats bland ryska förband. I samband med den ukrainska motoffensiven har ryska styrkor uppgetts lämna sina positioner och utrustning utan strid.

– Det kan gå väldigt fort i krig om moralen sviker. Det här skulle kunna vara ett positivt incitament för marionettregeringarna i de här områdena, och motivera deras anhängare att det finns någonting värt att slåss för, säger Gudrun Persson.

Kartan visar regionerna Luhansk, Donetsk och Cherson i Ukraina, där ockupationsmakten ska hålla ”folkomröstningar” inom kort.
Kartan visar regionerna Luhansk, Donetsk och Cherson i Ukraina, där ockupationsmakten ska hålla ”folkomröstningar” inom kort. Bild: Anders Humlebo