Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

President Trumps möte med den ryske kollegan Vladimir Putin blir inte lika märkligt om man ser det som en del i Trumps strävan att skapa en ny världspolitisk ordning, där bilaterala samarbeten ersätter allianser och internationella institutioner, menar USA-forskaren Frida Stranne.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Expert: Putinmöte illustrerar Trumps världssyn

Den amerikanske presidenten vill se en ny världsordning, där samarbeten splittras och den starke styr, menar USA-forskaren Frida Stranne. Senaste tidens agerande är ett tydligt tecken på det. Mike Winnerstig, säkerhetspolitisk analytiker vid FOI, spår att senaten och kongressen kommer att hålla emot.

Den internationella kartan håller på att ritas om, säger Frida Stranne, USA-forskare vid Högskolan i Halmstad. Donald Trumps agerande under de senaste månaderna tyder på att presidenten vill skapa en ny världsordning, menar hon. En slags förlängning av hans "America first".

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

- Han har dragit sig ur internationella avtal, som Parisavtalet och handelsavtalet TPP. Han kritiserar Nato och EU och försöker slå sönder trovärdigheten och framtiden för sådana här stora institutioner, säger Frida Stranne.

Bråket med kollegorna i G7-gruppen och det uttryckliga stödet för britternas brexit är exempel på samma tendens. Trump skapar i stället gärna nya, bilaterala avtal.

Accepterar stormakter

Sett ur det perspektivet är det inte märkligt att Trump träffade den ryske ledaren Vladimir Putin och lät honom plocka politiska poänger samtidigt som den amerikanske presidenten tonade ner frågan om Rysslands annektering av Krimhalvön och landet inblandning i den amerikanska valrörelsen, menar Frida Stranne.

- I den värld som Trump vill ha klarar sig länder själva och tänker på sin egen säkerhet först och man accepterar att det finns regionala stormakter, säger hon.

Mike Winnerstig, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, håller med om att Trump vill gå mot en värld där den starke har rätt, snarare än en som vilar på formella samarbeten. Samtidigt menar han att det inte är så enkelt.

- Om man till exempel tittar på den kommuniké som Nato gick ut med efter förra veckans toppmöte i Bryssel och som USA godkänt så var den en rak motsats till det. Man pratade om att fortsätta att bygga upp ett försvar mot Ryssland i Europa, säger han.

Politik som vanligt

Det som sägs är inte alltid det som sedan blir verklighet, med andra ord.

Nato-kommunikén är inte det enda exempel där Trump uttalat sig på ett sätt, medan hans administration tuggar på som om de kontroversiella uttalandena aldrig skett, enligt Mike Winnerstig. Tjänstemännen, tillsammans med medlemmar av kongressen och senaten, kan se de stora fördelarna för USA att behålla allierade och stanna i samarbeten och slå vakt om att så förblir.

- USA:s maktställning i världen bygger inte bara på USA som land, utan också på att man har ett enormt allianssystem över hela världen, säger han.

Det som faktiskt skulle kunna ge det skifte som forskaren Frida Stranne ser starten på är om kongressledamöter och senatorer byts ut mot andra som har en annan inställning. Det har delvis redan skett, när till exempel den nationella säkerhetsrådgivaren ersattes av den öppet FN-kritiske John Bolton.

- Framförallt måste Trump avskeda försvarsminister James Mattis, som understryker behovet av allianser. Om han ersätter Mattis med någon som är uttalat isolationistisk, då kommer det absolut att ändra saker, säger Mike Winnerstig.

En "Trumpdoktrin"

Världsordningen som Trump tycks vilja ha innebär ett enormt skifte, säger Frida Stranne.

- Redan när Trump pratade i FN underströk han nationernas rätt att få avgöra sina egna intressen. Där splittrade han upp vad som är fundamentet i samverkan. Jag tror att vi snart kommer att se det ännu mer och då får vi en tydlig "Trumpdoktrin".

Frågan blir då om USA kommer att ombesörja Europas säkerhet.