Om eurozonens finansministrar trodde att de lugnat marknaden med helgens stora lånepaket på 110 miljarder euro till Grekland, har de tvingats tänka om.
Medan grekiska statsanställda lade ner arbetet redan igår och laddade inför generalstrejken idag, steg landets räntor och börser rasade över hela Europa.
Två faror gör att investerare skyr grekiska placeringar. Det ena är att kampviljan hos fackföreningarna visar sig så stark att regeringen inte får igenom besparingar som krävs för att få ned statens underskott, som ifjol låg kring 14 procent av BNP.
Den andra faran är paradoxalt nog att nedskärningarna går igenom men visar sig så drakoniska att de knäcker landets ekonomi med minskade skatteintäkter och ökade utgifter som följd. Då kan hålet i statsbudgeten förbli lika stort – men i ett fattigare land.
Att grekiska staten tvingas ställa in betalningarna och begära nedskrivna skulder är därför ett scenario som marknaden långt ifrån räknat ut.
ORON VÄXER OCKSÅ för Spanien och Portugal. Där är visserligen statsfinanserna bättre men de privata sektorerna mer illa ute.
Lägger man samman alla tillgångar och skulder mot omvärlden är Spaniens underskott mot utlandet större än Greklands, påpekade SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist och varnade för en grekisk smitta när banken igår lade fram sin ekonomiska prognos Nordic Outlook.
–Grekland kan få värre konsekvenser än vi trott. Det kan vara en katalysator till en ny krisvåg, sa bankens prognoschef Håkan Frisén.
MED EN KRAFTANSTRÄNGNING skramlade euroländerna i helgen ihop 80 miljarder euro som tillsammans med Internationella valutafondens 30 miljarder euro ska pytsas ut till Grekland under tre år.
En liknande hjälpaktion för det jämbördiga Portugal kanske går att mäkta med, men att hålla det fyra gånger större Spanien under armarna – då är gränsen nådd.
Pinne efter pinne, till slut knäcks åsnans rygg. Kom ihåg att Europas länder redan tyngs av insatsen för att rädda sina banker undan 2008 års finanskrasch.
Det är faktiskt så att inte ens det förmögna Luxemburg har någon kassakista att vittja för ett stödlån till Grekland. Vart och ett av euroländerna – vart och ett – går med underskott och måste själva ta nya lån för att kunna låna till Grekland.
Och fyra av länderna – Slovakien, Portugal, Malta och Slovenien – som ska låna ut till Grekland är faktiskt fattigare än mottagaren sett till BNP per invånare.
Slovakien, som räknat på det viset låg 23 procent efter Grekland 2008, knorrar också. Det centraleuropeiska landets andel i stödet uppgår till 2,4 miljarder kronor, men premiärminister Robert Fico säger att han inte tänker ta beslut om lånet före landets val i juni.
Och någon blank check skriver han inte ut.
–Jag litar inte på grekerna, säger Fico och kräver att först få se beslutade lagar där löner sänks med 25 procent och alla extravaganser tas bort som Greklands ekonomi inte kan bära.
EN KOLLAPS FÖR EURON med risk för folks banksparande är det som hotar, fortsatte Fico enligt landets nyhetsbyrå TASR.
Ja, att stora saker står på spel framgår också av att tyska Handelsblatt vill ta sitt ansvar som eurozonens största affärstidning och därför har tryckt upp knappar med texten ”Jag köper grekiska statsobligationer”.
”Grekerna är syndare, men ångerfulla syndare”, skriver tidningen och uppmanar företag och personer att stödköpa Greklands lånepapper.
Nu fattas väl bara att årets europeiska schlagerfestival blir en grekisk stödgala.
