Efter en delvis kaotisk torsdag rapporterades nya demonstrationer mot president Emmanuel Macron och regeringens förslag om ny pensionslag på fredagen, dock inte lika omfattande som tidigare, och inte lika våldsamma.
De senaste dagarnas våldsamheter verkar ha fått presidentens tålamod med demonstranterna att tryta. På fredagen fördömde han tumultet i landet.
Även Europarådet fördömer våldet, men då främst polisens agerande.
"Varken sporadiska våldshandlingar från några av de protesterande eller andra motbjudande handlingar under demonstrationerna kan rättfärdiga rättsväsendets överdrivna våld", skriver rådets kommissionär för mänskliga rättigheter, Dunja Mijatovic i ett uttalande, och fortsätter:
"Demonstranternas handlingar var inte tillräckligt allvarliga för att beröva fredliga demonstranter deras rätt att delta i fredliga möten".
Kung Charles ställer in
Till följd av tumultet i Frankrike har Storbritanniens kung Charles III ställt in sitt mycket haussade första statsbesök som monark i landet. Emmanuel Macron anser att "sunt förnuft och vänskap" motiverar uppskjutningen av statsbesöket:
– Vi vore inte seriösa om vi hade förlagt ett statsbesök mitt under protesterna, sade Macron vid en pressträff i Bryssel.
Där berättade presidenten också att det var han som tog initiativet till att kontakta den brittiske statschefen på fredagsmorgonen. Efter deras telefonsamtal – och efter överläggningar mellan Downing Street i London och Élyséepalatset i Paris – sköts det sedan länge emotsedda besöket upp.
Nu verkar det sannolikt att statsbesöket blir av först till sommaren.
Kung Charles III skulle tillsammans med sin fru, drottninggemål Camilla, ha anlänt till Frankrike på söndag. För kungaparets aviserade besök i Tyskland senare i veckan ligger planerna kvar.
Mer planeras
Torsdagens protester – i vilka över en miljon människor runtom i Frankrike beräknas ha deltagit – blev på sina håll våldsamma. Runt 450 poliser skadades, uppger inrikesminister Gérald Darmanin.
Enligt Darmanin sattes bara i Paris ett tusental soptunnor i brand – och eftersom sophämtarna strejkar finns det gott om skräp att sätta fyr på.
Omfattande protester planeras till tisdag i nästa vecka.
Hittills visar varken Macron eller regeringen ledd av premiärminister Élisabeth Borne några tendenser att backa från den reformerade pensionslagen, protesterna till trots. Bland annat innebär reformen att pensionsåldern höjs från 62 till 64 år.
Rättad: Korrigerat i faktarutan om vem som begärde misstroendeomröstning mot regeringen.
Fakta: Vad har hänt?
President Emmanuel Macrons regering har länge försökt samla stöd för en höjning av pensionsåldern i Frankrike. Senaten röstade den 16 mars för regeringens linje men nationalförsamlingen hotade att stoppa förslaget.
Då drog regeringen och premiärminister Élisabeth Borne i nödbromsen och utlöste i förra veckan paragraf 49.3 i grundlagen. Den ger premiärministern rätt att kringgå nationalförsamlingens ledamöter och se till att en lag antas oavsett vad de säger.
Det enda alternativet för att stoppa lagförslaget var då att gå fram med en misstroendeomröstning och försöka fälla hela regeringen.
Två olika begäran om misstroendeomröstning mot regeringen och premiärministern lämnades in – den första från mittenalliansen Liot, vilken stöddes av vänsteralliansen Nupes, och den andra av högerextrema partiet Nationell samling. Omröstningarna skedde i måndags, men regeringen och premiärminister Borne klarade bägge två.
Våldsamma protester har till följd av pensionsreformen rasat i stora delar av Frankrike i månader.