Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bild: HENRIK MONTGOMERY / TT

EU-valet – vad händer sedan?

Efter valnatten börjar allvaret snabbt för de 751 EU-parlamentarikerna. Först måste de välja partigrupper. Sedan väntar nya val.

Från och med på onsdag inleder de nyvalda ledamöterna arbetet med att bilda politiska grupper. Det är en förutsättning för att kunna driva frågor effektivt och få genomslag. Ensam är inte stark i parlamentet. De största grupperna är:

• Europeiska folkpartiets grupp (EPP). Här ingår Moderaternas och Kristdemokraternas företrädare.

• Gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater (S&D): Socialdemokraterna och Feministiskt initiativ.

• Alliansen liberaler och demokrater för Europa (Alde): Liberalerna och Centerpartiet.

• Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster (GUE/NGL): Vänsterpartiet.

• De gröna/Europeiska fria alliansen (G/EFA): Miljöpartiet.

• Europeiska konservativa och reformister (ECR): Sverigedemokraterna.

Det krävs minst 25 ledamöter från minst en fjärdedel av EU-länderna för att bilda en sådan grupp. Senast den 24 juni måste de politiska grupperna meddela sin respektive sammansättning.

Europaparlamentets nionde mandatperiod inleds den 2 juli med ett konstituerande sammanträde i Strasbourg. Ledamöterna kommer då att välja en ny talman, 14 vice talmän och 5 kvestorer (som sköter administrativa och ekonomiska ärenden som direkt berör ledamöterna i Europaparlamentet). Beslut sker också om de ständiga utskottens storlek och sammansättning.

En ny ordförande för EU-kommissionen efter avgående Jean-Claude Juncker ska utses av EU-ländernas stats- och regeringschefer, men de måste beakta resultatet i EU-valet. Parlamentet ska också formellt godkänna den nye ordföranden. Övriga kommissionärer nomineras av de respektive EU-länderna.

Partigrupperna har redan utsett sina toppkandidater till ordförande. Kandidaten för den största gruppen EPP, tysken Manfred Weber, anses vara favorit, men den nuvarande förste vice kommissionsordföranden, den nederländske socialdemokraten Frans Timmermans, är en stark utmanare.

Första tillfället för Europaparlamentet att utse ny kommissionsordförande är 15-18 juli. Utfrågningar av nominerande kommissionsledamöter sker under september-oktober. Första tillfället för den nye ordföranden att hålla sitt installationstal är 21-24 oktober.

Källa: Europaparlamentet.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.