Tvååriga Anas är på flykt från krigets Syrien med sin mamma och pappa. Här går han på tågspåren vid gränsen mellan Serbien och EU-landet Ungern.
Tvååriga Anas är på flykt från krigets Syrien med sin mamma och pappa. Här går han på tågspåren vid gränsen mellan Serbien och EU-landet Ungern.

EU tar emot med taggtråd

ANNONS
|

-Är det här fortfarande Serbien? Eller är jag i Ungern nu?

Det är inte konstigt att Mazin från syriska Aleppo är osäker. Här utanför samhället Horgos är det fortfarande enkelt att rent fysiskt ta sig från Serbien till Ungern. Faktum är att gränsen bara utgörs av en smal landsväg, insprängd bland solrosor och majsfält. Och så det ungerska taggtrådsstängslet förstås.

Nytt staket

Fortfarande tar sig flera tusen människor om dagen in i EU den här vägen. Taggtrådsstängslet, som Ungern hoppas ska avskräcka dem från att korsa den drygt 17 mil långa gränsen, glittrar i eftermiddagssolen. Men för den som följer de gamla tågspåren norrut är det inget problem, stängslet gör ett kort uppehåll vid spåren och det är bara att fortsätta rakt fram.

ANNONS

Ett par ungerska poliser pekar ut vägen till uppsamlingsplatsen någon kilometer fram, varifrån flyktingarna körs i bussar till närmaste registreringscenter.

-Det är jobbigt att se. Det kommer hela familjer, mammor med barn i famnen. Många gråter, men jag måste sköta mitt arbete. Vara professionell, säger polismannen Cristian till TT:s utsända vid gränsen.

De senaste dagarna har rapporterna om flyktingrelaterat våld vid den ungersk-serbiska gränsen avlöst varandra. Uppretade flyktingar har brutit sig ut från uppsamlingsläger och hamnat i konflikt med polis. Nyligen begärde premiärminister Viktor Orbán att konstruktionen av ett omstritt fyra meter högt staket, tänkt att komplettera taggtrådsstängslet, ska snabbas på. Syftet är att förhindra att flyktingar och andra migranter tar sig in i landet.

Flykt från Syrien

Tvååriga Anas har svårt att ta sig fram över spåren. Mycket av koncentrationen går åt till smörgåsen han har i ena handen, men fötterna vill inte heller lyda och fastnar hela tiden mellan stenar och syllar. 20-åriga Fatima Qatah från Syrien tar sin son i handen och hjälper honom motvilligt framåt. Hon vet vad som väntar.

-Jag har hört att det inte finns någon chans att ta sig in i Ungern illegalt. Det är poliser överallt.

För Fatima Qatah och många med henne är tiotusenkronorsfrågan solklar: Hur undviker jag att lämna fingeravtryck i Ungern? Här vid en av EU:s yttre gränser går det inte att hitta någon som faktiskt kan se en framtid i Ungern, som styrs av högerpopulistiske Orbán och hans parti Fidesz. De vill inte bli registrerade som asylsökande här.

Smugglare i natten

Ett alternativ är att låta den ungerska natten fungera som osynlighetsmantel. När skymningen smyger sig på är det plötsligt full aktivitet ute på majsfälten. Hukande rader av människor smyger förbi, cigaretterna släckta och rösterna dämpade. Men 24-åriga Ahmad från Damaskus har svårt att hålla sig till de lägre tonerna när han hetsigt diskuterar nästa steg med sina vänner.

ANNONS

-Vi kan inte komma överens om huruvida vi ska ta hjälp av en smugglare eller inte. Han kommer snart tillbaka, och då måste vi ha bestämt oss.

Människosmugglaren, en man från Marocko, vill ha motsvarande 2 350 kronor för varje person han hjälper över gränsen. Men Ahmad vet inte ens om han går att lita på. Många smugglare lämnar flyktingarna åt sitt öde efter bara ett par kilometer. Ett människoliv är inte särskilt mycket värt, vinsten är viktigare.

-Det är för mycket pengar, men vi vill verkligen komma vidare till Tyskland. Jag önskar att vi inte hade behövt ta oss genom Ungern över huvud taget, säger Ahmad.

Dublinförordningen gäller i EU samt Norge och Island. Den säger i princip att personer som söker asyl ska göra det i det land inom området som man först bevisligen har anlänt till.

Asylsökande överförs till det land där prövningen ska ske, om så krävs med tvångsåtgärder.

Grekland och Ungern är några av de EU-länder dit många asylsökande från bland annat Afghanistan, Syrien och Afrika anländer till.

Allt fler migranter och flyktingar från fattiga och krigshärjade länder i Mellanöstern och Afrika försöker att ta sig nordvästerut i Europa via den så kallade västra Balkan-rutten. Tidigare var vägen över Medelhavet, från Libyen och till Italien, mer populär.

Vägen från Turkiet till Grekland kan vara kort, men också mycket farlig för den som färdas över vattnet i små gummibåtar. Majoriteten är på flykt från länder som Syrien, Afghanistan och Irak.

Några stannar kvar i Grekland, men de flesta fortsätter landvägen norrut genom Makedonien och Serbien för att sedan åter försöka ta sig in i EU och det så kallade Schengen-området via Ungern. Många har siktet inställt på länder som Tyskland, Sverige och Nederländerna.

Över 2 600 människor har drunknat i sina försök att korsa Medelhavet bara i år. Men att ta västra Balkan-rutten är också förenat med fara. Amnesty International har upprepade gånger varnat för att flyktingar och migranter utsätts för "våldsamma övergrepp och utpressning" från kriminella gäng och korrumperade myndigheter.

Källor: The New York Times, The Guardian, IOM.

ANNONS