Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Svenska ledamoten Jytte Guteland (S) har ansvarat för EU-parlamentets behandling av EU:s klimatlag, som nu formellt godkänts. Arkivfoto.
Svenska ledamoten Jytte Guteland (S) har ansvarat för EU-parlamentets behandling av EU:s klimatlag, som nu formellt godkänts. Arkivfoto. Bild: Fredrik Persson/TT

EU-parlamentet spikar klimatlag

EU ska vara klimatneutralt år 2050. Målet är nu formellt fastslaget av EU-parlamentet efter vårens kompromiss med medlemsländerna.

Klimatlagen godkändes på torsdagen med 442 röster för, 203 emot och 51 nedlagda.

– Den är en ordentlig uppryckning jämfört med dagens nivå. Jag ser att den kommer att spela bara större och större roll för Europa och världen, säger svenska Jytte Guteland (S) som ansvarat för EU-parlamentets behandling av lagen.

På vägen till 2050 ska utsläppsnivåerna år 2030 ha minskat med 55 procent jämfört med nivåerna 1990. Hur det ska gå till rent praktiskt väntas EU-kommissionen förklara med hjälp av en stor mängd nya lagförslag som ska presenteras den 14 juli.

– Jag förväntar mig ett klimatpaket av aldrig tidigare skådad omfattning. Det enda jag oroar mig för är att det inte kommer att vara tillräckligt ambitiöst, men målen är ett bra avstamp, säger svenska EU-parlamentsledamoten Emma Wiesner (C).

Lagen stöttades på torsdagen främst av de stora konservativa, liberala och socialdemokratiska partigrupperna. Ytterhögern, vänstern och de gröna är inte lika nöjda, av olika orsaker.

"En kompromiss som är alltför svag", säger exempelvis Pär Holmgren (MP) i ett uttalande.

"Bromsklossarna i fossillobbyn och länder som Polen och Ungern fick som de ville", tycker kollegan Malin Björk (V).

Fakta: EU:s klimatlag

EU-kommissionen lade fram sitt förslag till klimatlag i fjol våras och lanserade då ett bindande mål om att EU kollektivt ska vara klimatneutralt år 2050. I övrigt består lagen främst av regler för hur utsläppsminskningarna ska granskas och uppdateras fram till dess.

Kommissionen har sedan fyllt på med att EU till år 2030 ska ha minskat sina utsläpp med minst 55 procent, jämfört med 1990 års nivåer. Samma nivå ställde sig även EU:s medlemsländer bakom. EU-parlamentet ville ha minst 60 procent, men nöjde sig med 55 efter löften om tydliga krav när det gäller hur mycket som ska räknas när det gäller kolsänkor, som exempelvis skogen.

I slutuppgörelsen ingår även att nya utsläppsmål på vägen ska tas fram till år 2040. Dessutom ska ett klimatpolitiskt råd inrättas med 15 experter, varav max två från samma land.