En gemensam "teknisk delegation" är på väg den här veckan från EU och Uruguay för att "bedöma" situationen i Venezuela.
- Jag betonar vår avsikt att hjälpa till med att skapa förutsättningar för ett tidigarelagt presidentval för en fredlig lösning på krisen. Vi har kategoriskt uteslutit alla former av EU-stöd för en militär upptrappning, säger EU:s utrikeschef Federica Mogherini på presskonferensen efter måndagens möte.
Stoppade politiker
Hur Venezuela kommer att behandla delegationen återstår samtidigt att se. För en grupp konservativa EU-parlamentsledamöter blev det hur som helst nobben direkt när de försökte komma in i landet.
- Vi avvisas just nu från Venezuela. De tar beslagtagit våra pass. De har inte gett oss någon förklaring eller någon dokumentation om varför de kastar ut oss ur landet, säger spanske Esteban González Pons från konservativa Partido Popular i ett klipp som delats av hans partiledare Pablo Casado på Twitter.
Venezuelas utrikesminister Jorge Arreaza skriver på Twitter att EU-politikerna "som avsåg att besöka landet med konspirativa motiv" fick besked för flera dagar sedan att de inte skulle få komma in i landet.
Nya sanktioner?
Utrikesminister Margot Wallström (S) beklagar stoppandet.
- Det hjälper ju inte deras situation att de inte låter folk komma in och se hur situationen är på marken. Och den försämras ju stadigt, säger Wallström i Bryssel.
Även hon är orolig för en "militär eskalering" kring Venezuela, men också över att frågan om humanitär hjälp "politiseras".
- (Venezuelas president Nicolás) Maduro menar att landet behöver ingen humanitär hjälp, trots den mycket allvarliga situationen med närapå svält i landet, säger Wallström.
Venezuelafrågan har tidigare splittrat EU när framför allt Italien och Grekland hållit tillbaka kritiken mot de styrande i Caracas. Ändå anser Wallström att ytterligare EU-sanktioner kan bli aktuella.
- Det kan vi mycket väl tänka oss. Det finns där latent och det är ingen som har sagt något annat än att vi skulle hålla ihop om det behövs, säger utrikesministern i Bryssel.
Bakgrund: Maduro och Guaidó
Venezuelas ledare Nicolás Maduro tog över efter sin mentor Hugo Chávez 2013.
I valet 2015 förlorade hans socialistparti för första gången på 17 år majoriteten i nationalförsamlingen, som nu leds av oppositionsledaren Juan Guaidó. Det gjorde att regering och parlament kontrollerades av två olika läger, som är politiska motståndare och en bitter maktkamp pågår mellan de två.
För att runda situationen genomförde Maduro i augusti 2017 ett omstritt val till en ny konstituerande församling, en grundlagsförsamling, med befogenhet att skriva om grundlagen.
Maduro meddelade sedan att presidentvalet skulle tidigareläggas. Han utropades till segrare i valet, som hölls i maj i fjol. Valdeltagandet var lågt eftersom stora delar av oppositionen bojkottade valet.
Juan Guaidó utropade sig till interimspresident den 23 januari med löfte om att utlysa nyval.
Venezuela sitter på en av jordens största oljereserver. 2014 kollapsade oljepriset, vilket innebar en katastrof för landets ekonomi. Venezuela lider nu av hyperinflation och är svårt sargat ekonomiskt. Det råder brist på mat och mediciner. Över en miljon människor har sökt sig till grannlandet Colombia.
Källa: Utrikespolitiska institutet
