Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
EU:s stats- och regeringschefer vid EU-toppmötet i Belgiens huvudstad Bryssel.

EU-ledare enas om stärkt försvar

EU-ländernas ledare är eniga om att dra i gång ett ännu djupare försvarssamarbete. Viktigt för både EU och Sverige, konstaterar statsminister Stefan Löfven (S), som även hoppas på affärer för svensk försvarsindustri.

EU:s stats- och regeringschefer behövde inte lång stund för att klubba stödet till försvarssamarbetet Pesco och EU:s föreslagna nya försvarsfond. Enigheten var total runt toppmötesbordet i Bryssel.

- Det är ett historiskt steg som tillåter EU att gå mot en djupare integration på försvarsområdet, sade permanente rådsordföranden Donald Tusk på sin presskonferens sedan beslutet som väntat klubbats igenom.

EU-länderna får nu tre månader på sig att enas om en gemensam lista över kriterier och åtaganden, tillsammans med konkreta projekt för att få det här att börja fungera, sade Tusk.

Fylla luckor

Riktigt vad Pesco ska innebära är fortfarande oklart. Tanken är att kunna fylla igen luckor i ländernas och EU:s försvarsförmåga genom att samarbeta exempelvis om materiel, personal och insatser.

Den svenska regeringen har länge varit skeptisk till det utökade försvarssamarbetet, men har nu anslutit sig till anhängarna. Inte minst ser regeringen möjligheter för svensk försvarsindustri att ta del av de pengar som kommer att finnas i försvarsfonden. Försvarsminister Peter Hultqvist har tidigare varnat för risken att EU-pengar kommer att gå till stora länders försvarsindustri. Men Stefan Löfven känner sig trygg.

- Jag vet att industrin vill ha den här typen av samarbete, säger han.

- Det är viktigt att hålla sig framme. Det är ingenting som bara är för stora länder och de stora spelarna i industrin.

Stefan Löfven betonar också att Sverige själv kan bestämma vilka delar man vill delta i. Inte heller de 22 Natomedlemmarna runt bordet är intresserade av att Pesco ska bli ett överstatligt projekt, där det finns risk för överlappning.

May berättar

Ledarna diskuterade sedan utrikespolitik under middagen – och enades exempelvis i princip om att förlänga gällande sanktioner mot Ryssland.

Därefter gick Storbritanniens premiärminister Theresa May igenom sina förslag om vilka rättigheter som ska gälla efter brexit för de EU-medborgare som nu bor i landet.

"Ingen EU-medborgare som nu bor lagligt i Storbritannien kommer att tvingas ut när Storbritannien lämnar EU", meddelas i ett utskick från en högt uppsatt brittisk källa. Hela förslaget ska offentliggöras i nästa vecka.

Tanken är att EU-medborgare som varit minst fem år i landet ska ges möjlighet att få ett sorts permanent uppehållstillstånd. De som varit där kortare tid ges möjlighet att få samma tillstånd, när de väl nått upp till femårsgränsen.

På dagordningen under kvällen stod även ett klartecken för vilka regler som ska gälla kring flytten av de två EU-instanser – bankmyndigheten EBA och läkemedelsmyndigheten EMA – som måste lämna sina säten i London då brexit blir verklighet. En omröstning om var myndigheterna ska placeras väntas ske i november.