Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Ett fartyg arbetar i Östersjön med gasledningen Nord Stream 2. Arkivbild.

EU har enats om Nord Stream 2

Det ryska gasledningsprojektet Nord Stream 2 har varit en svår huvudvärk för EU – inte minst av säkerhetspolitiska skäl. Nu har en gemensam EU-hållning mejslats fram – som gör det svårare och dyrare att bygga ledningen men som tillåter den.

Gasledningen genom Östersjön är mycket kontroversiell eftersom den kan beröva Ukraina livsviktiga inkomster som transitland för rysk gas. En annan tung invändning är att den ökar EU:s beroende av Ryssland – i en tid när Moskva flera gånger tidigare använt energiförsörjning och gas- och oljeleveranser som ett säkerhetspolitiskt verktyg.

USA har också hotat tyska företag som är inblandade i projektet med sanktioner – något Ryssland sagt är påtryckningar för att kunna sälja dyrare amerikansk gas.

"I stort sett enhälligt"

Den tidigare tyska förbundskanslern Gerhard Schröder är ordförande i Nord Streams aktieägarkommitté. Tysklands förbundskansler Angela Merkel har sagt att gasledningen bara är ett ekonomiskt projekt som säkrar billigare och mer pålitliga gasleveranser.

EU har varit svårt kluvet i förhållande till projektet. Men nu har en tysk-fransk kompromiss antagits av ambassadörer från länder i unionen.

- Den fransk-tyska kompromissen har antagits i stort sett enhälligt, säger en av dem.

Svårare och dyrare

I kompromissen, som antogs i Bryssel på fredagen, ställs krav på att alla ledningar med importerad gas ska nå upp till EU:s energimarknadsregler: ledningarna ska inte kunna direktägas av gasleverantörerna, priserna ska vara jämlika för köpare och minst tio procent av dess kapacitet ska erbjudas tredje part. Överenskommelsen gör det svårare och dyrare att bygga ledningen, men den förbjuds inte.

Eftersom ledningen ska gå från Ryssland till Tyskland ska det även i fortsättningen vara Berlin som sköter de huvudsakliga förhandlingarna med Moskva.

Utkastet som parterna enats om kan komma att justeras, bland annat måste EU-parlamentet godkänna överenskommelsen.