På onsdagen presenterade kommissionen EU:s förhandlingsposition inför Köpenhamnsmötet i december. Där ska man mejsla ut ett internationellt avtal som ska ersätta Kyoto-protokollet. Målet är att den globala uppvärmningen ska begränsas till två grader över förindustriell nivå. Den globala prislappen beräknas bli 175 miljarder euro varje år.
EU-länderna har redan förbundit sig att minska blockets koldioxidutsläpp med 20 procent till 2020. Nu höjer man insatsen och lovar en 30-procentig minskning om de andra i-länderna gör detsamma.
Med en ny amerikansk regering och ett globalt konsensus om sambandet mellan koldioxidutsläpp och klimatförändringarna verkar det finnas möjlighet att få till stånd ett internationellt klimatavtal.
- Köpenhamnsavtalet är en historisk möjlighet, som vi måste fånga för den här planetens framtid. Vi kommer att ha ett avtal före årets slut, sa miljökommissionär Stavros Dimas trosvisst.
Med siktet ställt på en global koldioxidmarknad till 2020 vill EU länka samman de befintliga marknaderna för utsläppsrätter. I USA finns handel med utsläppsrätter bara på delstatsnivå men president Obama har sagt sig vilja skapa en nationell marknad. Enligt EU:s miljökommissionär Stavros Dimas är det fullt realistiskt att få med USA.
- Det finns en vilja både i Vita huset och i kongressen. Utsläppshandel var från början en amerikansk idé och det var EU som först var ovilliga att acceptera det, sa han.
Australien och Nya Zeeland har nyligen infört handel med utsläppsrätter och i Japan finns frågan på dagordningen. Att länka samman olika länders marknader är inte omöjligt, men svårt eftersom ambitionsnivån måste vara jämförbar, så att inte handeln tippar över, enligt Olle Björk, kansliråd på miljödepartementet.
- Generellt sett är det bättre ju fler som är med på marknaden och ju fler sektorer som berörs. Grunden är ju att parterna ska handla med varandra, sa Björk.
Sedan 2005 köper europeiska industrier rätter att få släppa ut koldioxid, upp till ett fastlagt utsläppstak. Under fjolårets förhandlingar om EU:s klimatpaket urvattnades systemet så att energiintensiv industri till en början tilldelas gratis utsläppsrätter.
- Jag hoppas att länderna inte kommer använda sig av undantagen, men det är en politisk fråga som länderna får hantera när den tiden kommer, sa Dimas.
Gratis tilldelning innebär inte mer utsläpp men däremot mindre pengar till staten, pengar som är tänkta att användas för att delfinansiera u-ländernas klimatåtaganden. För att utvecklingsländerna ska kunna uppfylla sina klimatåtaganden tror kommissionen att EU-blocket kommer att behöva bidra med omkring 30 miljarder euro årligen till och med 2020.
EU-kommissionen föreslår också en reform av de så kallade flexibla mekanismerna, som infördes i Kyoto-protokollet och som låter ett land räkna med utsläppsminskningar från miljövänliga utlandsinvesteringar. I dag sker de största investeringarna i tillväxtländer som Indien och Kina, länder som man hellre vill ha med på en koldioxidmarknad under ett fastlagt utsläppstak.
- Det är både svenska statens och kommissionens linje att utvidga EU:s handelssystem och länka det till andra marknader. När man har kopplat ihop hela världen behöver man inte de flexibla mekanismerna längre, sa Björk.
Utvecklingsländer, med undantag från de allra fattigaste, ska också begränsa sina utsläpp av växthusgaser. Enligt kommissionens förslag med 15-30 procent. Särskilt viktigt är det att hindra skövlingen av regnskog, som i dag står för 20 procent av världens koldioxidutsläpp.
Kommissionens förslag innebär också att den internationella flygsektorn ska sänka sina utsläpp till 2005 års nivåer. Flyg- och sjöfart berörs inte av Kyoto-protokollet men är stora utsläppsbovar.
