Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Nöjda miner hos EU:s permanente rådsordförande Charles Michel och kommissionsordförande Ursula von der Leyen sedan EU-länderna enats om sin syn på bland annat Turkiet och Belarus.
Nöjda miner hos EU:s permanente rådsordförande Charles Michel och kommissionsordförande Ursula von der Leyen sedan EU-länderna enats om sin syn på bland annat Turkiet och Belarus. Bild: Olivier Hoslet/AP/TT

EU enat om Turkiet och Belarus

EU:s medlemsländer är överens om sanktioner mot Belarus och hur Turkiet ska hanteras med både morot och piska.
– Vi är redo att använda alla verktyg vi har till vårt förfogande, säger rådsordförande Charles Michel i Bryssel.

Utrikespolitiken var helt dominerande när Michel höll toppmöte med EU:s stats- och regeringschefer ända fram till klockan ett på natten mot fredagen.

Bland det som avhandlades fanns förgiftningen av ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj, den nyuppflammade konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan kring Nagorno-Karabach och våldsamheterna i Belarus efter presidentvalet i augusti.

Mest fokus låg ändå på spänningarna i östra Medelhavet där Cypern och Grekland vill ha stöd gentemot Turkiet.

Och till sist har de fått det.

– Vi upprepade med styrka vår solidaritet med Grekland och Cypern. Ingen kan slå in en kil mellan oss, lovar EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i Bryssel.

Turkisk träta

Irritationen gäller främst det turkiska letandet efter olja och gas på vatten som Cypern ser som sitt. Regeringen i Nicosia vill ha en stark markering från EU och vägrade länge att acceptera de ordalydelser och åtgärder som föreslogs.

– För mycket morot, för lite piska, sade en grekisk tjänsteman till nyhetssajten Politico Europe under torsdagskvällen.

Först sedan klockan slagit nästa ett på natten mot fredagen kom till sist ett genombrott.

– Vi vill ha en konstruktiv och positiv relation med Turkiet. Men det kommer bara att fungera om provokationerna och påtryckningarna upphör, säger von der Leyen på presskonferensen efteråt.

– I en situation där Turkiet agerar ensidigt och bryter mot internationell rätt så har vi en verktygslåda och vi kan använda den omedelbart, säger tyskan – utan att rakt ut vilja använda ordet sanktioner.

– Det är nu Turkiet som måste bevisa att de vill gå en konstruktiv väg, säger hon.

Klart om Belarus

Lösningen kring Turkiet innebar även att den senaste tidens låsningar kring Belarus nu försvinner.

Egentligen har EU:s utrikesministrar redan enats om att införa utökade sanktioner mot styret under mångårige diktatorn Aleksander Lukasjenko i Belarus. Det formella införandet har dock blockerats av Cypern, i väntan på det turkiska.

Nu är emellertid alla överens om att i princip omedelbart agera mot 40 personer i den belarusiska statsledningen.

– Det är en viktig signal. Det kommer att bekräftas via en skriftlig procedur i morgon, säger Charles Michel.

Ingen Löfven

Sverige fanns inte fysiskt med vid toppmötesbordet, då statsminister Stefan Löfven (S) valt att stanna hemma av privata skäl, sedan hans mamma nyligen avlidit och snart ska begravas.

I stället fick Finlands Sanna Marin tala även för Sveriges räkning, då några vikarier inte accepteras vid EU:s toppmöten.

– Det kommer inte att vara några svårigheter för henne. Sverige och Finland ligger mycket nära varandra när det gäller alla de frågor som står på dagordningen, sade EU-minister Hans Dahlgren (S) inför toppmötet i Bryssel.

Stats- och regeringscheferna avslutar sitt toppmöte under fredagen med samtal om den inre marknaden, industripolitik och brexit.

Wiktor Nummelin/TT

EU:s 'verktygslåda' med sanktioner kan tas till om inte Turkiet agerar mer konstruktivt i östra Medelhavet, varnar permanente rådsordföranden Charles Michel i Bryssel.
EU:s "verktygslåda" med sanktioner kan tas till om inte Turkiet agerar mer konstruktivt i östra Medelhavet, varnar permanente rådsordföranden Charles Michel i Bryssel. Bild: Johanna Geron/AP/TT

EU:s stats- och regeringschefer skulle egentligen ha hållit ett extrainsatt toppmöte den 24–25 september för att främst diskutera utrikesfrågor. Mötet sköts dock upp i en vecka, sedan permanente rådsordföranden Charles Michel varit i kontakt med en coronasmittad person och därför behövde sätta sig i tillfällig karantän, i väntan på testresultat.

På torsdagens agenda stod samtal om Kina, Belarus, förgiftningen av ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj, kriget i Nagorno-Karabach och relationen till Turkiet.

På fredagen avhandlas EU:s inre marknad, industripolitik och digitaliseringsfrågor innan mötet avslutas med en kort genomgång av förhandlingarna med Storbritannien om handel, fiske och andra samarbeten efter brexit.

Den sistnämnda frågan väntas sedan dominera när stats- och regeringscheferna håller sitt nästa EU-toppmöte, redan den 15–16 oktober.